Gratis kryssning, anyone?
Jag var ju på härliga Mammabloggkryssningen för en vecka sedan, och där fick jag två fria nya kryssningar med Birka Paradise att utnyttja före 22/9. Skänker gärna bort dem till hojtande vän/läsare, först till kvarn!

Resfeber
Lagom stressad inför resan. Två barn, en mamma och en hyrbil fylld med packning.
Inatt tyckte Dexter att han skulle vara vaken mellan strax före ett och halv tre. Sen var det tydligen morgon klockan fem. Jag var inte övertygad. Lyckades hålla honom lugn och nappade och klappade med handen medan jag låg på sidan i sängen bredvid (hur ska det gå när vi sänker ned honom till botten??), och när klockan var halv sju nånting så slumrade han äntligen till igen. Då vaknade Nova istället. Hej vad kul.. Haha, livet som småbarnsförälder!
Så klockan sju gick vi upp och började dagen.
Sen har fina Jessica hjälpt mig massor idag, och Cleo och Nova lekte så fint när jag åkte iväg för att hämta ut vår hyrbil. (Jag fick till och med skjuts ut till Arlanda, stort tack!)
Fick ut en Insignia Sports Tourer diesel, skönt att ha en nästan likadan bil som vår egen när man ska ut på "lång"resa.
Så åkte vi hem och åt mat, och därefter var vi slut alla tre så vi sov middag! :) Jag sov i kanske en timme, Nova i en och en halv och Dexter nästan två timmar!! Sorterade lite tvätt och började fundera ut högar att packa ned.
När pappsen kom hem började packningen på allvar, och han lagade mat. När jag fått ordning på nästna allt i väskorna så hade barnen gått och lagt sig, så vi stora stuvade in i bilen. Jag ska strax gå och lägga mig, är ganska slut i både kropp och huvud, hoppas att vi kan slappna av ordentligt på vår Gotlandssemester. Den börjar imorgon! Härligt!
Inatt tyckte Dexter att han skulle vara vaken mellan strax före ett och halv tre. Sen var det tydligen morgon klockan fem. Jag var inte övertygad. Lyckades hålla honom lugn och nappade och klappade med handen medan jag låg på sidan i sängen bredvid (hur ska det gå när vi sänker ned honom till botten??), och när klockan var halv sju nånting så slumrade han äntligen till igen. Då vaknade Nova istället. Hej vad kul.. Haha, livet som småbarnsförälder!
Så klockan sju gick vi upp och började dagen.
Sen har fina Jessica hjälpt mig massor idag, och Cleo och Nova lekte så fint när jag åkte iväg för att hämta ut vår hyrbil. (Jag fick till och med skjuts ut till Arlanda, stort tack!)
Fick ut en Insignia Sports Tourer diesel, skönt att ha en nästan likadan bil som vår egen när man ska ut på "lång"resa.
Så åkte vi hem och åt mat, och därefter var vi slut alla tre så vi sov middag! :) Jag sov i kanske en timme, Nova i en och en halv och Dexter nästan två timmar!! Sorterade lite tvätt och började fundera ut högar att packa ned.
När pappsen kom hem började packningen på allvar, och han lagade mat. När jag fått ordning på nästna allt i väskorna så hade barnen gått och lagt sig, så vi stora stuvade in i bilen. Jag ska strax gå och lägga mig, är ganska slut i både kropp och huvud, hoppas att vi kan slappna av ordentligt på vår Gotlandssemester. Den börjar imorgon! Härligt!

Mammabloggkryssningen 2011
Nu har jag bokat! :) Känns härligt och lite konstigt. Lillen kommer ju vara precis fem månader då, det kommer kännas lite extra skumt att vara utan honom ett helt dygn. Men gud så kul vi ska ha! :)
Har du funderingar på att följa med men har inte gjort slag i saken än? Passa på att boka nu, det finns bara 200 platser och de tar nog slut snart!
Mammabloggkryssningens hemsida hittar du HÄR, och Facebooksidan HÄR.
Har du funderingar på att följa med men har inte gjort slag i saken än? Passa på att boka nu, det finns bara 200 platser och de tar nog slut snart!
Mammabloggkryssningens hemsida hittar du HÄR, och Facebooksidan HÄR.

Sobeatävling

Den långa vägen hem
Hade ju tänkt att åka tåg hem till stationen och sedan ganska smidigt ta mig hem med bilen.
Det tog cirka 20 minuter för mig att promenera sträckan från Bonnierhuset till centralen, i motvind och snöblåst och moddbetäckt isgata. Magen och höfterna var lagom glada på mig, men det var ju bara att trampa vidare.
Kom fram till centralen bara någon minut efter att Uppsalapendeln 17.41 lämnat plattformen och nästa tåg skulle vara fem minuter försenat, så jag gick vidare in mot SL-pendeln. Missade den 17.50 preciis, den började rulla just som jag kom ned för trappan, så jag traskade tillbaka in på centralen och skaffade lite mat. Såg att det var lite strul med Märstalinjen på grund av växelfel och att nästa pendeltåg också skulle vara försenat, så jag täntke att SJ nog ändå var bästa idén.
När jag kommit längst fram på perrongen vid spår 3, meddelades i högtalarna att förseningen nu var 20 minuter och att (18.11-) tåget skulle gå 18.30. Jippi. Som tur var fanns en liten plats på en bänk åt en stackars trött gravidkropp, så jag satt där och förfrös skinkorna litegrann i väntan på att klockan skulle närma sig 18.30.
Ungefär klockan 18.25 meddelar högtalarrösten att tåget är inställt.
Okej, vilka alternativ har vi då?
Kliva i ismodden tillbaka till pendlarparkeringen och leta fram bilen, som luckily inte behövde borstas. Bara ett tunt lager fluff-snö hade lagt sig på rutan, och den flög av redan innan jag kommit ut från parkeringen.
Hemma 19.43 ungefär, två timmar och 300 kronor efter att jag kom till centralen. Grejt.
Sa jag att det är skönt att vara hemma igen?
Det tog cirka 20 minuter för mig att promenera sträckan från Bonnierhuset till centralen, i motvind och snöblåst och moddbetäckt isgata. Magen och höfterna var lagom glada på mig, men det var ju bara att trampa vidare.
Kom fram till centralen bara någon minut efter att Uppsalapendeln 17.41 lämnat plattformen och nästa tåg skulle vara fem minuter försenat, så jag gick vidare in mot SL-pendeln. Missade den 17.50 preciis, den började rulla just som jag kom ned för trappan, så jag traskade tillbaka in på centralen och skaffade lite mat. Såg att det var lite strul med Märstalinjen på grund av växelfel och att nästa pendeltåg också skulle vara försenat, så jag täntke att SJ nog ändå var bästa idén.
När jag kommit längst fram på perrongen vid spår 3, meddelades i högtalarna att förseningen nu var 20 minuter och att (18.11-) tåget skulle gå 18.30. Jippi. Som tur var fanns en liten plats på en bänk åt en stackars trött gravidkropp, så jag satt där och förfrös skinkorna litegrann i väntan på att klockan skulle närma sig 18.30.
Ungefär klockan 18.25 meddelar högtalarrösten att tåget är inställt.
Okej, vilka alternativ har vi då?
- Gå tillbaka till SL-pendeln och hoppas på tur. Pratade med maken som just hämtat upp svägerskan i Rosersberg, eftersom tågen stannar där och inga bussar går. Inte så bra alternativ.
- Gå tillbaka till SL-pendeln och hoppas komma hela vägen till Upplands Väsby för att där kanske kunna ta Upptåget till Arlanda och sedan en buss tillbaka till Märsta station. Låter också som ett ganska långdraget alternativ och lite halvt osäkert då man inte riktigt vet hur många tåg som står i kö i Rosers...
- Hoppa på Arlanda Express och betala multum för att komma ut dit och sedan ta bussen hem. Detta kändes ändå som det smidigaste alternativet, och så fick det bli, men fy fasen vilken dyr resa hem! Fyra stämplar i SL-häftet, en betald SJ-resa och 240kr för Arlanda Express. Hej och hå. Party. Tur vi är miljonärer (inte).
Kliva i ismodden tillbaka till pendlarparkeringen och leta fram bilen, som luckily inte behövde borstas. Bara ett tunt lager fluff-snö hade lagt sig på rutan, och den flög av redan innan jag kommit ut från parkeringen.
Hemma 19.43 ungefär, två timmar och 300 kronor efter att jag kom till centralen. Grejt.
Sa jag att det är skönt att vara hemma igen?

Köpenhamnsbilder
På min lilla joggingrunda såg jag detta, och en del biltrafik (fotat med mobilkameran i högsta hugg):

Rådhuset. Det stod ett gäng falungongare framför också.

Rådhusplatsen, med Ströget bakom den vita vanen.

Halloweenpyntat Tivoli

Hovedbangården

Planetarium i mitten och Scandic hotel Copenhagen till höger

Rådhuset. Det stod ett gäng falungongare framför också.

Rådhusplatsen, med Ströget bakom den vita vanen.

Halloweenpyntat Tivoli

Hovedbangården

Planetarium i mitten och Scandic hotel Copenhagen till höger

Hemma! (långt)
Svisch, svisch, stress stress, spring spring.
Det är min dag i kort sammandrag.
Blev lämnad på Arlanda klockan elva, och hade gott om tid för att ta mig till gaten. Första gången jag rest som jag kunnat checka in i förväg via internet. Jäklarns, vad smidigt!
Kunde ha tagit fast-track på säkerhetskontrollen också, men det var bara kanske tio pers i kö, så det kändes inte nödvändigt.
Köpte mig mammatidning och kaffelatte och parkerade rumpan vid gaten. Bläddrade igenom DN och Aftonbladet, pratade med min mor och min far i telefon.
Nervös inför flygresan, hur kommer det sig att man blir mer och mer nervig när man får och väntar barn? (eller det kanske bara är jag?) jag var ganska soft med flygning tidigare i livet, även om jag aldrig riktigt gillat det. Men då var det öronsmärtan, nu kan jag blåsa bort den om jag är duktig och gör det tillräckligt ofta (och inte flyger med Ryanair - ungefär världens sämsta tryckutjämnare) och dessutom har öronproppar.
Jag hade glömt öronproppar! Så lagom till boarding springer jag runt halva Terminal 5 och letar öronproppar. Pressbyrån hade, flera olika sorter. Tryckutjämnande proppar för barn och vuxna, och så vanliga mjuka. De tryckutjämnande kostade 105 kronor, så jag nöjde mig med tio par mjuka för trettio spänn.
Lubba tillbaka till gaten, och sitta och vänta för de hade inte börjat boardingen än.
Fick några förskrämda räkor som lunch, och lyxade till det med en kemikaliebomb i form av Coca cola till. (nåja, det var åtminstone socker i, inte läskiga huvudvärkskemikalier som i lightversionen)
Och så kom vi då fram till Kastrup.
Bra skyltat var det, men jag blev lite osäker på hur det funkar med spårtrafiken. Det fanns ungefär sju olika tågvarianter att åka med (eller snarare tre-fyra, men många iaf); Metro, S-tåg, Öresundståg.... Men det fattade jag inte ritkigt då. Kollade på två olika varianter av betalmaskiner, men fattade inte riktigt. Så jag följde skyltarna mot Metro. Väl framme där så finns en apparat som tar mynt men inte kort (nåt fel på kortläseriet på hela stället, visade det sig sedan). Som tur var fanns en man där som hjälpte till (typ konduktör eller nåt), och vi försökte flera gånger att skicka SMS för att testa om det gick att köpa SMS-biljett, eftersom vi har TDC (danskar) som operatör med jobbet. Men efter några försök gav jag upp. Mannen refererade till ticket office tillbaka i huvudbyggnaden för flygplatsen, så jag och flera andra gick tillbaka dit. Sjukt lång kö till ticket office, så jag provade först att ge mig i kast med en sån där betalmaskin iallafall (jag visste ju inte att inte de heller funkade med kort). Först var det tekniskt fel med mitt kreditkort, sen samma sak med betalkortet. Och kön fanns inte nån möjlighet att stå i, då skulle jag aldrig ha kommit fram till hotellet i tid.
Så jag följde skyltningen mot Taxi, och koppade i första bästa bil med de fyra bokstäverna på taket. Det visade sig vara en trevlig chaufför, som inte pratade mer än nödvändigt, men ändå försökte vara trevlig när han sa nåt. I like. Jag är inte världens bästa på danska, så lite lagom konversation var perfekt för mig.
En fortune senare var jag framme vid hotellet. Tänkte det var lika bra att åka dit direkt, så jag visste vart jag skulle sen och utgå därifrån. Jag hade ju tänkt strosa runt lite på satan och köpa wienerbröd med schokolääde till min man, och det gjorde jag visserligen, men det blev snarare en joggingrunda än en "strosning".
Så återvände jag till hotellet och mötte upp mina kolleger. Vi hade en halvtimme innan vår internationelle kontakt skulle komma dit och gå igenom presentationen med oss, så vi finlirade lite själva först och fikade under tiden. Härligt att sitta ned på plats och inte vara på väg för en stund.
Så kom han, läkaren som jag åkte ned för att träffa och som jag antagligen kommer att ha en del kontakt med längre fram i höst, och det var full fart från början. Vi fixade vidare på presentationen tillsammans, och vi hade trott att han skulle stressa iväg halvvägs igenom, men istället var det jag som behövde lämna i förtid. Jag ursäktade mig klockan fem, för 17.45 skulle jag påbörja boarding borta på flygplatsen!
Så gick jag till vad jag trodde var Metro. Som visade sig vara S-tåg (nån slags pendeltåg). Helt förvirrad och turistig fick jag som tur var hjälp av en snäll dansk man som var på helgutflykt med familjen (kan jag tänka mig). Jag fick först gå upp igen från perrongen, och köpa biljett i automaten (med mynt som jag fick när jag betalde "schokoladebollerne" tidigare), sen var jag tvungen att fråga mannen igen om hur jag skulle ta mig till flygplatsen. det såg så enkelt ut på översiktskartan.
Men det var då han berättade att "då måste du ta Metro" och "det är nästa hållplats norrut". Jamendåså. Det kommer ett tåg, och jag inser (eller antar, välj själv) att alla biljetter går för hela spårtrafiken i Köpenhamn. Så jag hoppar på tåget som kommer, och åker en hållplats. Följer skyltarna mot Metro tills jag ser en skylt med ett tåg och ett flygplan. Tänker lite också att det är Metro, i rätt riktning och rätt linje och sånt, så att turister som jag ska veta åt vilket håll de ska gå.
Men det verkar var Öresundstågen som går där. Jag blir panikslagen, men inser att jag inte har tid att gå nån annanstans och vänta på ett annat tåg, så jag står kvar och hoppas på det bästa. Då tänker jag igen, att det är nog så att hela tågtrafiken går på samma biljettsystem, för jag känner igen stämpelautomaten för klippkort. Och på min biljett står det fem olika märken/tågsorter (?) så kanske behöver jag inte böta iallafall. Borde väl åtminstone kunna förklara min okunnighet om någon "kommer på mig" med fel biljettyp? Men svetten lackar, och klockan går, hjärtat bankar på och bäbis viftar till inne i magen och jag tänker att jag borde varva ned ltie och inte vara så hispig och stressad hela tiden och så tittar jag på klockan och inser att jag kommer få springa igen.
Klockan 17.45 ska boardingen börja.
Klockan 17.35 glider tåget in på stationen, och jag har ingen aning om hur långt det är att gå till själva terminalbyggnaden eller vilken terminal jag hamnar på eller något.
Som tur är -igen- så känner jag igen mig i stora hallen där jag tidigare letat tågbiljett åt andra hållet, och så småspringer jag genom halva terminalen mot säkerhetskontrollen. Inte så mycket kö, men det går långsamt, och nu har jag ingen fast-trackbiljett. Hamnar bakom en familj som inte pratar engelska eller danska särskilt bra, och tar lite längre tid på sig att förstå. De har två små killar med sig, och det tar tid att få av dem skärpet. Gosh! Jag känner mig jättejättestressad, för denna gången vet jag att jag har plats långt bak i planet och kommer förstöra för "alla andra" om jag kliver på typ sist.
Men jag kommer igenom säkerhetskontrollen hyfsat smärtfritt till slut, och så ska jag irra igenom hela taxfreeavdelningen för att gå mot min gate. Den här taxfreeavdelningen är inte riktigt som på Arlanda, utan här MÅSTE du gå igenom hela, i nån snitslad IKEA-bana för att till slut komma ut på andra sidan. Och då inse att det är jättelångt kvar att gå.
Maan! Jag är andfådd och ganska svettig i ansiktet och under armarna, och så blir boardingen lite försenad. Känns lite som att "Typiskt!" Men samtidigt har jag hamnat precis rätt så jag kan glida genom planet och krypa in i min hörna nästan längst bak och inte störa någon. Det visar sig sedan att ingen annan sitter i den raden, så jag kan bre ut mig lite. Skönt att ha drickan på brickan bredvid istället för att trängas. :)
På Arlanda sen glömde jag att växla tillbaka mina kvarvarande DKK, men det var bara tio minuter att vänta på bussen så jag var ganska nöjd ändå. Och planet hade landat mer än fem mintuer före utsatt tid.
Nu är jag hemma och trött och slut i kroppen. Har precis avnjutit en kulinarisk gourmetmåltid bestående av micrad stekt falukorv och makaroner. det som väntar nu är att glida ned i soffan och DEGA. Kanske smaka lite av en sån schokolaedebolle?
Tog några snabba bilder på min joggingtur genom stan, men med jobbmobilen. Får nog bli i nästa vecka jag publicerar.
Det är min dag i kort sammandrag.
Blev lämnad på Arlanda klockan elva, och hade gott om tid för att ta mig till gaten. Första gången jag rest som jag kunnat checka in i förväg via internet. Jäklarns, vad smidigt!
Kunde ha tagit fast-track på säkerhetskontrollen också, men det var bara kanske tio pers i kö, så det kändes inte nödvändigt.
Köpte mig mammatidning och kaffelatte och parkerade rumpan vid gaten. Bläddrade igenom DN och Aftonbladet, pratade med min mor och min far i telefon.
Nervös inför flygresan, hur kommer det sig att man blir mer och mer nervig när man får och väntar barn? (eller det kanske bara är jag?) jag var ganska soft med flygning tidigare i livet, även om jag aldrig riktigt gillat det. Men då var det öronsmärtan, nu kan jag blåsa bort den om jag är duktig och gör det tillräckligt ofta (och inte flyger med Ryanair - ungefär världens sämsta tryckutjämnare) och dessutom har öronproppar.
Jag hade glömt öronproppar! Så lagom till boarding springer jag runt halva Terminal 5 och letar öronproppar. Pressbyrån hade, flera olika sorter. Tryckutjämnande proppar för barn och vuxna, och så vanliga mjuka. De tryckutjämnande kostade 105 kronor, så jag nöjde mig med tio par mjuka för trettio spänn.
Lubba tillbaka till gaten, och sitta och vänta för de hade inte börjat boardingen än.
Fick några förskrämda räkor som lunch, och lyxade till det med en kemikaliebomb i form av Coca cola till. (nåja, det var åtminstone socker i, inte läskiga huvudvärkskemikalier som i lightversionen)
Och så kom vi då fram till Kastrup.
Bra skyltat var det, men jag blev lite osäker på hur det funkar med spårtrafiken. Det fanns ungefär sju olika tågvarianter att åka med (eller snarare tre-fyra, men många iaf); Metro, S-tåg, Öresundståg.... Men det fattade jag inte ritkigt då. Kollade på två olika varianter av betalmaskiner, men fattade inte riktigt. Så jag följde skyltarna mot Metro. Väl framme där så finns en apparat som tar mynt men inte kort (nåt fel på kortläseriet på hela stället, visade det sig sedan). Som tur var fanns en man där som hjälpte till (typ konduktör eller nåt), och vi försökte flera gånger att skicka SMS för att testa om det gick att köpa SMS-biljett, eftersom vi har TDC (danskar) som operatör med jobbet. Men efter några försök gav jag upp. Mannen refererade till ticket office tillbaka i huvudbyggnaden för flygplatsen, så jag och flera andra gick tillbaka dit. Sjukt lång kö till ticket office, så jag provade först att ge mig i kast med en sån där betalmaskin iallafall (jag visste ju inte att inte de heller funkade med kort). Först var det tekniskt fel med mitt kreditkort, sen samma sak med betalkortet. Och kön fanns inte nån möjlighet att stå i, då skulle jag aldrig ha kommit fram till hotellet i tid.
Så jag följde skyltningen mot Taxi, och koppade i första bästa bil med de fyra bokstäverna på taket. Det visade sig vara en trevlig chaufför, som inte pratade mer än nödvändigt, men ändå försökte vara trevlig när han sa nåt. I like. Jag är inte världens bästa på danska, så lite lagom konversation var perfekt för mig.
En fortune senare var jag framme vid hotellet. Tänkte det var lika bra att åka dit direkt, så jag visste vart jag skulle sen och utgå därifrån. Jag hade ju tänkt strosa runt lite på satan och köpa wienerbröd med schokolääde till min man, och det gjorde jag visserligen, men det blev snarare en joggingrunda än en "strosning".
Så återvände jag till hotellet och mötte upp mina kolleger. Vi hade en halvtimme innan vår internationelle kontakt skulle komma dit och gå igenom presentationen med oss, så vi finlirade lite själva först och fikade under tiden. Härligt att sitta ned på plats och inte vara på väg för en stund.
Så kom han, läkaren som jag åkte ned för att träffa och som jag antagligen kommer att ha en del kontakt med längre fram i höst, och det var full fart från början. Vi fixade vidare på presentationen tillsammans, och vi hade trott att han skulle stressa iväg halvvägs igenom, men istället var det jag som behövde lämna i förtid. Jag ursäktade mig klockan fem, för 17.45 skulle jag påbörja boarding borta på flygplatsen!
Så gick jag till vad jag trodde var Metro. Som visade sig vara S-tåg (nån slags pendeltåg). Helt förvirrad och turistig fick jag som tur var hjälp av en snäll dansk man som var på helgutflykt med familjen (kan jag tänka mig). Jag fick först gå upp igen från perrongen, och köpa biljett i automaten (med mynt som jag fick när jag betalde "schokoladebollerne" tidigare), sen var jag tvungen att fråga mannen igen om hur jag skulle ta mig till flygplatsen. det såg så enkelt ut på översiktskartan.
Men det var då han berättade att "då måste du ta Metro" och "det är nästa hållplats norrut". Jamendåså. Det kommer ett tåg, och jag inser (eller antar, välj själv) att alla biljetter går för hela spårtrafiken i Köpenhamn. Så jag hoppar på tåget som kommer, och åker en hållplats. Följer skyltarna mot Metro tills jag ser en skylt med ett tåg och ett flygplan. Tänker lite också att det är Metro, i rätt riktning och rätt linje och sånt, så att turister som jag ska veta åt vilket håll de ska gå.
Men det verkar var Öresundstågen som går där. Jag blir panikslagen, men inser att jag inte har tid att gå nån annanstans och vänta på ett annat tåg, så jag står kvar och hoppas på det bästa. Då tänker jag igen, att det är nog så att hela tågtrafiken går på samma biljettsystem, för jag känner igen stämpelautomaten för klippkort. Och på min biljett står det fem olika märken/tågsorter (?) så kanske behöver jag inte böta iallafall. Borde väl åtminstone kunna förklara min okunnighet om någon "kommer på mig" med fel biljettyp? Men svetten lackar, och klockan går, hjärtat bankar på och bäbis viftar till inne i magen och jag tänker att jag borde varva ned ltie och inte vara så hispig och stressad hela tiden och så tittar jag på klockan och inser att jag kommer få springa igen.
Klockan 17.45 ska boardingen börja.
Klockan 17.35 glider tåget in på stationen, och jag har ingen aning om hur långt det är att gå till själva terminalbyggnaden eller vilken terminal jag hamnar på eller något.
Som tur är -igen- så känner jag igen mig i stora hallen där jag tidigare letat tågbiljett åt andra hållet, och så småspringer jag genom halva terminalen mot säkerhetskontrollen. Inte så mycket kö, men det går långsamt, och nu har jag ingen fast-trackbiljett. Hamnar bakom en familj som inte pratar engelska eller danska särskilt bra, och tar lite längre tid på sig att förstå. De har två små killar med sig, och det tar tid att få av dem skärpet. Gosh! Jag känner mig jättejättestressad, för denna gången vet jag att jag har plats långt bak i planet och kommer förstöra för "alla andra" om jag kliver på typ sist.
Men jag kommer igenom säkerhetskontrollen hyfsat smärtfritt till slut, och så ska jag irra igenom hela taxfreeavdelningen för att gå mot min gate. Den här taxfreeavdelningen är inte riktigt som på Arlanda, utan här MÅSTE du gå igenom hela, i nån snitslad IKEA-bana för att till slut komma ut på andra sidan. Och då inse att det är jättelångt kvar att gå.
Maan! Jag är andfådd och ganska svettig i ansiktet och under armarna, och så blir boardingen lite försenad. Känns lite som att "Typiskt!" Men samtidigt har jag hamnat precis rätt så jag kan glida genom planet och krypa in i min hörna nästan längst bak och inte störa någon. Det visar sig sedan att ingen annan sitter i den raden, så jag kan bre ut mig lite. Skönt att ha drickan på brickan bredvid istället för att trängas. :)
På Arlanda sen glömde jag att växla tillbaka mina kvarvarande DKK, men det var bara tio minuter att vänta på bussen så jag var ganska nöjd ändå. Och planet hade landat mer än fem mintuer före utsatt tid.
Nu är jag hemma och trött och slut i kroppen. Har precis avnjutit en kulinarisk gourmetmåltid bestående av micrad stekt falukorv och makaroner. det som väntar nu är att glida ned i soffan och DEGA. Kanske smaka lite av en sån schokolaedebolle?
Tog några snabba bilder på min joggingtur genom stan, men med jobbmobilen. Får nog bli i nästa vecka jag publicerar.

Handbagage?
Ska resa med jobbet imorgon. En snabbis till Köpenhamn, är det tänkt. Behöver inte ha med mig dator, bara resedokument, jobbtelefonen och övriga grejer i handväskan.
Frågan är vilken handväska jag ska välja? Vilket I-landsproblem. Vilket tjejproblem.
Får gå hem och rota. Hur ska jag hinna och hur ska jag komma ihåg allt?
Frågan är vilken handväska jag ska välja? Vilket I-landsproblem. Vilket tjejproblem.
Får gå hem och rota. Hur ska jag hinna och hur ska jag komma ihåg allt?


