nu ska vi se om det funkar...

28 minuter.

Vi har inte någon fungerande internetuppkoppling hemma.

Två sekunder funkar det, sen slutar browsern att ladda sidan, sen funkar det kanske nån minut en kvart senare etc...

Maken satt i telefon(kö) med supporten i över en timme igår. Blev omkopplad och hamnade i ny kö, där de sedan bara tog uppgifterna i ett formulär. Lagom irriterad man blir då!

Vår lina har funkat klockrent (efter allt strul med att koppla in det från början, men helt utan märkbara dippar), även när vi kopplade in telefonin via routern (för Felias instrument fungerade inte som de skulle), men när vi fick telefonin att fungera avbrottsfritt för några veckor sedan (kanske en månad-en och en halv?) så började internet krångla.

Så i helgen lär ni inte höra så mycket av mig om det inte går över.

Vi var nära att byta ut telefonen mot mobil när vi ändå bytte mobiloperatör i höstas, men vi vill ha ett delat nummer och det går visst inte... då hade vi sluppit miffla med datalinan och kanske hade vi sluppit allt detta jä-la krångel. Kanske att teknikerna har hunnit titta på det om tre arbetsdagar. Jamendåså.

Kan inte allt bara funka samtidigt?

Idag var det inte min dag.

Eftersom Nova fick en hostattack under natten så var vi uppe ungefär mellan halv fyra och halv fem, och till slut kom jag på att hon nog var hungrig också så hon fick en flaska välling och somnade som en stock.

Detta innebar att hon sov lite längre än vanligt och att jag fick väcka henne när det var dags att gå upp och ta oss iväg. Vi kom iväg lite senare än vanligt också, då både hon och jag var lite trötta efter natten.

Satte mig sedan i bilen och skulle åka iväg till verkstaden, idag var det dags att få bucklan lagad (en månad tidigare hade vi blivit påbackade på parkeringen vid en matvarubutik).

Det regnade ute så trafiken gick lite trögare än vanligt.

Så långt allt väl.

Men när jag väl kommit ut på motorvägen och kommit förbi den första lilla temposänkningen vid bron, så gick farten inte upp igen, utan fortsatte minska. Det var tok-kö och trafiken kröp fram långsamt. Efter en kvart-tjugo minuter när hastigheten inte kommit upp i mer än 11 km/h så ringde jag trafikcentralen och undrade vad som stod på. Jag hade ännu inte kommit till Stora Wäsby, ens. Och då var det "ett stillastående fordon i vänster körfält, beräknas vara uppklarat klockan 8.40". Klockan var 7.42. Yaay!

Ungefär här nånstans börjar också bensinlampan att pipa... Vi hade väntat med att tanka eftersom vi ändå ska lämna in bilen, och så kan vi fylla upp när vi hämtar ut den igen. Men det hjälper inte till att sänka stressnivån när man sitter på tomgång och inte har kontroll över situationen!

När jag väl kom förbi olycksplatsen visade det sig att det var två bilar som krockat, en hade kört in i den andras bak.

Väl på verkstan fick jag först vänta en stund, men det hade jag räknat med. Dock hade jag inte något alls att säga till om vad gällde hyrbilen, utan fick vackert nöja mig med ett bensinmonster med en stor lång spricka i framrutan. Jag gick in och påtalade detta och de var väl medvetna om faktumet, men byta bil fick jag inte göra. Så jag gick ut i bilen igen och fixade ställningen; backspeglar, reglage, stol, ratt och sånt, och försökte bekanta mig med bilen. När jag väl skulle backa ut, var det stopp igen.

Jag var inparkerad. Rakt bakom mig stod en blå liten Hyundai, rakt framför mig stod ett stort hus. Riktigt trångt på parkeringen så det är inte så konstigt att han ställde sig där, i den andra raden av (hyr)bilar från huset. Jahapp, av med bältet igen och så in en tredje gång till disken och hälsa på. Killen som hade parkerat bakom mig stod därinne, och följde med mig ut och flyttade på bilen direkt.

Då fick jag ta tag i uppgiften att trixa mig ut. Avståndet mellan den bakre raden bilar och den lilla vägen som var emellan dem och ytterligare en rad parkerade bilar längre bort var ungefär en billängd. Så jag fick vackert trixa mig ut där emellan, med små små rattrörelser och en hel del växlande fram och tillbaka, och till slut kom jag ut!

Men inte är det slut där.

Jag hade förstås glömt min datorväska hemma, och utan datorn kan jag inte jobba på jobbet heller. Så det var bara att åka hem och hämta datorn. Jag övervägde möjligheten att jobba hemifrån eftersom den här dagen inte riktigt ville gå min väg, men ett viktigt möte ville jag verkligen vara med på personligen, så jag svängde ut igen. Och stod i kö igen. Och krypkörde på motorvägen igen. Och hade nästan hunnit till det mötet.. Ifall det inte hade varit fullt i parkeringshuset...

Jag hade betalat på vägen in, men för första gången i världshistorien fanns inte en endaste liten hörnplats kvar ens. Proppfullt! Och pengarna åt skogen. Så jag körde runt lite på området och till slut hittade jag en annan parkering, men då är det ju en annan taxa där än i parkeringshuset, så jag fick betala en gång till. När jag väl hade hittat en automat... på andra sidan området. Och till slut hade jag en till biljett i framrutan på bilen.

Men det tog inte slut där heller!

Jag hade ju glömt bort att jag inte hade samma bil som vanligt, och för att få parkera till rätt taxa så måste man ha en klisterlapp på insidan av framrutan! Så jag sprang till vårt andra kontor där receptionen ligger, förklarade lite lätt stressat (ja, ni fattar ju ungefär hur hög min puls var vid det här laget) hur det låg till, och fick en klisterlapp. Puh! Jag hade inte fått böter, och där tog min morgon-otur slut för den här gången.


Tjugo över tio var jag på kontoret. Två timmar senare än planerat.

Vilken morgon!

Jag tycker att jag är ganska tålmodig, men även jag börjar tröttna lite nu.

Segt och ofta svårt att logga in, krångligt att kommentera. Och statistiken stämmer inte. Idag har jag tydligen bara haft sju besökare. Lite underligt att jag har fler kommentarer än besökare, eller?

Men jag vill egentligen inte flytta heller, trivs annars bra här. Hoppas det ordnar upp sig snart.

De sa att de skulle ringa tillbaka. Först snubben som var här och tittade på värmepannan, sen tjejen jag pratade med på kundservice i tisdags. Inte ringde hon tillbaka på eftermiddagen som hon sa att hon skulle.

Två kvällar i rad nu har de ringt precis när jag och Nova sitter inne i hennes rum med vällingflaskan. Inte riktigt läge att springa ut och svara i telefon då... och försöker man ringa tillbaka så har deras telefontid gått ut (de stänger fyra eller halv fem tror jag). Jag satt ju i två dagar och försökte få tag i dem innan jag äntligen kom fram också. Jag pallar inte att sitta i mer än tio minuter i telefonkö när jag har en älskling som pockar på min uppmärksamhet (och nej, måndag och tisdag fanns det ju inte nåt som hette "sova middag", så jag kunde inte ringa då).

Skitbra att det är nån stackare som sitter där och ringer efter att telefonslussarna stängt, tummar upp för det, men man kan ju ringa tillbaka efter tio minuter när det inte är nån som svarar? Mer än ett försök på en kväll tycker jag de kunde kosta på sig. Vi bor i villa. Många som gör det har barn. Många som har barn nattar dem.

Visserligen brukar barnen ofta ha två föräldrar som är hemma samtidigt på kvällen, men det är inte relevant i min historia... Snuttismaken har fått jobba över två timmar idag för att nåt pucko pajade grejer på hans jobb och han får hjälpa till att städa upp det...

Jag ska försöka komma ihåg att försöka ringa dem imorgon igen. Får se om jag lyckas...

Pratade med dem igår för att utreda vad som gått snett med mina utbetalningar, eller om vi missupfattat något, för vi har hela tiden fått ut mindre pengar än vi har beräknat....

Jag missade ju att begära ut föräldrapenning för sju dagar i veckan för juni-augusti (hade bara anmält vardagarna) men begärde helgerna den 25 juli. Undrade lite över när de pengarna skulle komma, eller om jag på nåt sätt skulle fått avslag på begäran eller så... Och så var jag ju sjukskriven i början av juni, kanske påverkade det min SGI? För det gick liksom inte ihop... Dessutom drar de bara 31% skatt och jag trodde vi låg på 33 här...

Nä, min SGI var den som jag trodde, skatten var tydligen justerad hos Skatteverket och skulle vara så låg, men inget hade hänt med min begäran den 25 juli, och därför saknades det 3 dagar på denna utbetalningen (och så de 17 resterande i den begäran). Så då gick siffrorna helt plötsligt ihop igen.

Hon jag pratade med kunde förstås inte hjälpa mig direkt, utan var tvungen att lägga ett ärende till en handläggare (vad nu hon var?) och troligen får vi en extra utbetalning snart. Annars kontaktar handläggaren mig.

Tur att jag ringde?? När hade de tagit tag i min begäran annars?

Gaah, om inte skiten funkar så informera om det på hemsidan iallafall, skriv att man måste ringa om man vill göra ändringar (eller tillägg som det ju faktiskt handlade om här) så man inte tror att man gjort det och så ser de inte det!

Blir irriterad på såna saker.

Idag var vi tillbaks. Vårt paket hade kommit nu. Det som vi fick lösa ut "på distans" tidigare men inte kunde få avi på direkt.

Killen (gubben...) bakom kassan sa att han såg oss som riktiga stammisar nu, vi är ju där nästan varje dag! :)  Senast igår och hämtade postorderkläder.

Vet inte om det är bra eller dåligt...? :)