Vargsången

Vargsången Av: Astrid Lindgren

Vargen ylar i nattens skog,
han vill men kan inte sova.
Hungern river hans vargabuk,
och det är kallt i hans stova.
Du varg, du varg, kom inte hit,
ungen min får du aldrig.

Vargen ylar i nattens skog,
ylar av hunger och klagan.
Men jag ska ge'n en grisasvans,
sånt passar i vargamagar.
Du varg,du varg,kom inte hit,
ungen min får du aldrig.

Vargen ylar i nattens skog,
och hittar sig inget byte.
Men jag ska ge'n en tuppakam,
att stoppa ner i sitt knyte.
Du varg, du varg, kom inte hit,
ungen min får du aldrig.

Sov, mitt barn, i bädden hos mor,
låt vargen yla i natten.
Men jag ska ge'n en hönsaskank,
om ingen annan har tatt'en.
Du varg, du varg, kom inte hit,
ungen min får du aldrig.

Vattenkanon

Den här sjöng vi på dagis / i lågstadiet, om och om igen, i kanon [ka:nonn]. Nova gillar att höra den vid skötbordet. :)

text och musik Stefan Forssén


Vattenmoln som faller ner
som regn och snö som smälter ner
och rinner i snabba bäckar som porlar,
glider fram i älv och flod,
vilar i en blank sjö
eller gungar ut i havet,
solen värmer hav och sjöar,
fukten stiger upp mot himlen och bildar :\\

Rövarnas visa

Det har varit en del sjung hemma hos oss trots avsaknaden av nya visor här på bloggen. Främst klassiker som "Hoppe, Hoppe Hare", "Klappa lilla magen" och "Lilla Nova och Kramis Kramosaur", men ett par nykomlingar har äntrat scenen.

Här Rövarnas visa från berättelsen om Folk och Rövare i Kamomilla stad.


Nu drar vi ut på rövarstråt,
ja, vi ska ut och röva,
men bara sånt vi kommer åt
och sånt vi kan behöva.
Nu är det mörkt kring stad och land,
nu sover folk så gott de kan.
Nu drar vi iväg med vår säck och vår spann,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Vi går till Kamomilla stad,
till bageributiken.
Vi rövar bröd och lemonad,
så ingen blir besviken.
Det händer nog att Jonatan
vill ha en polkagris ibland,
men annars så tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Vi vet så väl var vi ska ta't,
vi har så goda nerver.
Hos slaktarn tar vi lejonmat
och fläsk och köttkonserver,
och oxfilé är gott minsann,
och prickig korv går också an,
men annars så tar vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Men vi behöver också guld,
det tar vi om vi kan det,
och när vi sen fått säcken full,
så drar vi hem till landet.
Då är vi hungriga minsann,
och mat vi lagar åt varann,
men annars så gör vi så lite vi kan,
både Kasper och Jesper och Jonatan.

Bamse

Signaturmelodin till Bamse
Text: Rune Andréasson Musik: Sten Carlberg

Heja Bamse, starkast är vår Bamse.
Men han tycker inte om att slåss!
Dunderhonung, farmors dunderhonung
äter han för att bli stark förståss.
Och kommer det en stöddig typ
och ger en liten svag ett nyp
då laddar Bamse upp igen
med dunderhonungen.
Heja Bamse, snällast är vår Bamse.
Lycklig den som har en sådan vän.


Igelkottaskinnet

Och gubben han sade till gumman sin
Ta och sätt en lapp uti byxan min
Uti ändanom, uti ändanom
allt uti byxorna i ändanom.

Och gumman hon gick sig till skogen en natt
Och där ska ni se hon en igelkott fick fatt
Som sprang på sina ben, som sprang på sina ben
som sprang på sina ben uti månens sken.

Och gumman hon tog sig ett igelkottaskinn
och alla vassa taggarna vände hon in
Uti ändanom, uti ändanom
allt uti byxorna i ändanom.

Och gubben han hoppa, han skrek och han svor:
"Jag tror själva Hin uti byxorna for!" ,
Uti ändanom, uti ändanom
allt uti byxorna i ändanom.

Och gubben han sade till gumman sin:
"Varför har du vänt alla taggarna in?
Uti ändanom, uti ändanom
allt uti byxorna i ändanom "

"Jo, därför att du är så lat, ditt skräll
så du sitter å drar dej från morgon till kväll
Uppå ändanom, uppå ändanom,
allt uppå byxorna på ändanom"

Och gubben han tog sina byxor och gick
och sen ska ni veta vad kärringen fick
Uppå ändanom, uppå ändanom,
allt uppå byxorna på ändanom.

Men då tog gumman ett ekorraskinn,
de lenaste håren vände hon in,
uti ändanom, uti ändanom,
allt uti byxorna i ändanom.

Och då blev gubben så glad i sitt sinn '
han klappa och pussa på käringen sin
uti ändanom, uti ändanom,
allt uppå byxorna i ändanom.

Bockarna Bruse

Bockarna Bruse

Lilla bocken Bruse
trippar över trollebron
Nu tar jag dig! sa trollet 
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej ta inte mig,
ta den som är efter mig
Ta du mellanbocken,
stor och fet och tjock en...

Mellanbocken Bruse
trampar över trollebron
Nu tar jag dig! sa trollet
Vad svarar bocken då?
Nej, nej, nej ta inte mig,
ta den som är efter mig
Ta du stora bocken,
stor och fet och tjock en...

Stora bocken Bruse
klampar över trollebron
Nu tar jag dig! sa trollet
Vad svarar bocken då?
Rädd för dig det är jag ej!
Kom du bara upp till mig...
sa den stora bocken,
stor och fet och tjock en

Stora bocken Bruse
stångar trollet ner i ån
och alla bockar Bruse
går trygga över bron
Nu är denna visan slut,
bockarna går ofta ut
att i skogen beta, äta och bli feta.

Det var så roligt

Text:  Lennart Hellsing, Musik: Knut Brodin

Det var så roligt jag måste skratta
det kom en trekantig gubbe in
han hade träskor och näverjacka
och hatten kantad med korvaskinn.

Han satte sig på en pall i köket
och drog ur fickan ett munspel opp
och börja´ spela så allting dansa´
med skrim och skrammel och tjo och hopp!

Det var så roligt jag måste skratta
det gick en spelande gubbe ut
och allting dansade bort med honom
så hela köket blev tomt till slut.

Det var så länge sen som det hände
men jag blev sittande där jag var:
först blev jag morfar, så blev jag farfar
så blev jag farfarfars farfars far.

Sudda, sudda

Tar refrängen, det är ju den som är viktigast. ;)
Av Gullan Bornemark

Sudda, sudda, sudda, sudda
bort din sura min.
Sudda, sudda, sudda, sudda
bort din sura min.
Munnen den ska skratta och va gla.
Munnen den ska sjunga tralala.
Munnen har du fått för du ska tralla - la la.
Sudda, sudda bort din sura min.

Tidigare inlägg