Kvart i två var Dexter färdigäten men ville ändå inte somna om. Han var lite som i dvala först och efter att ha misslyckats i hans rum bar jag in honom till vår säng, så jag kunde ligga nära och klappa.

Gick bra först det med, men sen började han sätta sig upp och ville verkligen inte sova och protesterade när jag la honom ned igen, och efter 45 minuter gav jag upp och vi gick ned.

Alltså, det här håller ju liksom inte.

Ni andra med barn, hur gör ni? Hur får man ungen att inte gå upp mitt i natten och vara vaken? Är det en fas?

Vi har inte riktigt haft det problemet innan, mest att han vaknar tidigt (4.30) eller många gånger på natten, men han brukar somna om till slut.

Nu har jag iofs fått lite fixat under tiden han lekt så glatt och tyst för sig själv på golvet men ändå. Inte glad. Inte pigg. Inte sugen på att upprepa det här.

Jag pratade med Löwet igår (närakuten som vi var på i torsdags) om att Dex börjat kräkas av medicinen. Sköterskan ringde tillbaka inom en timme (bra jobbat, för det verkade vara högtryck där igår kväll), efter att ha pratat med doktorn, och eftersom mer än halva kuren ändå hade blivit avklarad och han mår mycket bättre så kunde vi sluta ta medicinen nu. Skönt.

Det sägs ju att man ska låta kroppen i största möjliga mån ta hand om infektioner själv, både virala och bakteriella, men eftersom han hade allt på en gång kändes det ändå rätt bra att behandla med antibiotika ett par dagar.

Nu har vi en gladare bebis igen som slipper bli itvingad äcklig medicin och ögondroppar, och håller tummar och tår för att det håller sig borta bra länge hädanefter.

Jaa, hörrni, tiden går, och nu är han ju faktiskt nästan åtta och en halv månad redan...

Tycker om: Stå, gå, bli pruttad på magen, prata, sjunga, pussas, när storasyster busar och showar, mat!
Tycker inte om: När man vänder ryggen till, att inte få stå upp heela tiden
Kan: Ta sig framåt, sätta sig upp själv, ställa sig på fötterna om han håller i något (golvet, spjälorna, nåns händer...)
Övar på: Gå, stå själv utan att hålla i något
Smeknamn: Dex, pluppis, Liten, gos.

Jag såg ju honom slå ihop två klossar bara några dagar efter förra inlägget, så sju och en halv månad drygt då.

Och äääntligen äntligen har det kommit fler tänder. Två till på en gång den 3 december, nu har han fyra nere och en snett uppe till höger (för honom sett). Och fler är påväg.

Dunderförkyld och ögoninflammation, och har haft feber över 39 grader i fyra dagar, igår bara 38,7 och idag har jag inte ens tagit tempen, men lite förhöjd är den nog iallafall. Men myycket piggare nu. Skönt!

Lilleman höll låda (läs: gnällde och vrålade omvartannat) inatt mellan klockan tre och halv sex(!). Vi gick upp strax efter sju och först nu har jag lyckats få honom att somna. I vagnen. Jag duger inte till att vagga honom till sömns i famnen, ligga bredvid och klappa på eller sitta bredvid hans säng. Bara vagnen och bilen är mina godkända verktyg att få honom att sova nuförtiden. Tröttsamt.

Men nu sover han som sagt och jag ska försöka få i mig något att äta, önska mig lycka till! ;)

Det här med att sova... Hur kommer det sig att en åttamånaders bebis tydligen behöver mindre sömn än jag?

Den senaste veckan har han sovit ungefär 1,5 timme på dagen totalt (förutom en gång då det var helt sjukt och han slaggade tre timmar i vagnen på förmiddagen), gått och lagt sig vid 18.30-19 och sovit oroligt till cirka 21, ätit och oftast somnat om men ibland varit vaken en timme eller två, vaknar vid 24.00 igen för att äta, och sedan tyckt att det är morgon runt fyra på morgonen.

Tar jag då in honom till vår säng kan han somna om efter, igen, en timme eller två, och sova till sex-halv sju. Vad blir det? Nio timmar ungefär? Han är ÅTTA MÅNADER gammal. Skärpning, Dexter! ;)

Jag hoppas att tänderna nu äntligen ska börja kika ut, tyckte det var lite extra vasst i nederkäken idag. Annars har han ju inte fått några tänder alls på två månader, efter att ha fått tre inom loppet av en sist...

Längd & vikt: Vet ej. Men han tjockar på sig bra och det känns som att han växer varje dag! Stora killen! Klädstorlek 80 just nu, vissa bodies i 74/80 går fortfarande på men inga rena 74:or.
Tycker om: Bli pruttad på magen, prata, sjunga, pussas, när storasyster busar och showar
Tycker inte om: När man vänder ryggen till, att inte komma framåt när han vill
Kan: Sitta och ta sig en bit framåt/bakåt/runt, men inte någon regelrätt krypning än. Stå och gunga på alla fyra.
Övar på: Sätta sig upp (situpsen blir allt högre), krypa, gå, stå själv
Smeknamn: Dex, Lilleman, pluppis

För någon vecka sen bytte vi till bilbarnstol istället för babyskyddet, han började bli så pass tung och dessutom protestera ljudligt när jag spände fast honom i babyskyddet. Först provade vi att låta honom sitta bak, men det var inte poppis alls. Tror det är för att han inte ser någon... Så nu sitter han fram igen. Det är roligt och spännande att åka bil och titta ut genom fönstret och se runt inne i bilen, MEN bara när det är ljust ute. På kvällen är det gallskrik som gäller, och han blir också orolig när vi åker i tunnlar... Vad kan det bero på??

Fortfarande bara tre tänder, men dreglar loss järnet och nätterna är lite oroliga till och från (och idag kom ett lass med riktigt stinkande bajs) så det tittar nog ut ett gäng till här snart. Tandköttet är helt knögligt och vita små riskorn skymtas överallt därunder.

Han somnar bra i både bil och vagn, men jag lyckas inte få honom att somna inne. Han bara "bananar" sig och vrider sig ur mitt grepp när jag ska vagga honom i famnen, och i sängen vänder han över sig på mage och busar... Kanske för att han inte är riktigt tillräckligt trött ibland, men oftast är han vråltrött... Pappan kan vagga honom till sömns, och det är fortfarande Djurgårdshymnen som gäller. Nu accepteras "Jag är en vanlig kanin" igen då och då, och även "You never walk alone". (Här fotbollsindoktrineras det på hög nivå av pappa, vill jag lova!)

Vi pratar och sjunger en hel del, busar och gosar, och han vill hellre stå än sitta (står väldigt bra men har inte balansen i sidled och faller som en fura helt plötsligt) men kan också sitta en bra stund och upptäcka golvet, leksakerna, en pappersbit, ett fönster... Just nu är det väldigt spännande att banka olika saker mot golvet/bordet, och lyssna hur de låter. Det är också väldigt kul att vara på förskolan och se alla andra barn leka och stoja. Han kommer upp på alla fyra och står och gungar, men istället för att komma framåt sedan så faller han på mage och blir sur.

Favoriträtt har han ingen direkt, men hemlagat är bra mycket godare än burkad mat tycker Dex. Jag är så glad över min Philips Avent ångkokare!!! Helt suverän verkligen. Igår lagade jag kycklingfilé och wokgrönsaker (Lotus) kryddat med persilja, och det var en succé. Tacksam att han är så glad i maten och växer som han ska. :)

Han utvecklas varje dag, och det är så härligt att få vara med och uppleva det! Kärleken i barnens ögon när de ser på varann är helt obeskrivligt vacker. Det strålar om dem båda, och rakt in i hjärtat på mig såklart.

Nätterna känns låånga här hemma nu. Dexters förkylning som blev betydligt bättre har nu tilltagit igen och de senaste två kvällarna har han haft ont nånstans (halsen? öronen?) och hostat loss som tokig. Igår tog det "bara" två och en halv timme att få honom att somna om, natten innan kom sömnen först 23.30 och varade till ca 04.00...

Så idag har jag fått en tid hos doktorn, för öronen behöver kollas och hostmedicin behöver utvärderas. Jag provade faktiskt att ge honom en dos av Novas Mollipect igår trots att jag så väl vet att man inte ska ge någon en annans medicin, men vi hade panik. ;) Och den funkade faktiskt ganska bra, så jag hoppas att han kan få något liknande. Dock helst utan alkohol och efedrin, men det vet jag inte om det finns...