Ååkej, så nu vet jag hur de känns. :)

Runt 18.30 började de första, med kanske 15-20 minuters mellanrum. Efter ett tag allt tätare (lagom till att jag hade nattat Nova, hon somnade ca 1920).

Har nu haft hyfsat regelbundet med 3-8 minuter emellan sedan dess. Tog en dusch och försökte slappna av, har också ätit två smörgåsar, men nu har det tilltagit i intensitet och även längd. Så nu förbereder vi oss på att åka till mormor och lämna Nova, och förhoppningsvis håller värkarna i sig så vi kan åka till förlossningen på vägen hem.

Håll tummarna!

Som ni kanske har märkt har jag inte mått helt bra de senaste dagarna. Allt mer deprimerad, allt mer hopplöshet i bröstet. "Det kanske aldrig blir nån bebis..."

Idag efter att jag ramlat ringde jag till barnmorskan och när jag blev tillbakaringd (och fått reda på att recept kommer elektroniskt samt att det inte föreligger någon större risk för barnet efter mitt fall, varken "mos-mässigt" eller infektionsmässigt) så bröt jag ihop lite i luren, men lyckades ändå få fram att livet suger och är det möjligt att bli igångsatt innan 42 hela veckor om man mår såhär?

Det var inte min ordinarie BM som jag pratade med, men hon skulle stämma av med henne och sedan återkomma.

Och efter nån timme ringde min BM tillbaka. Receptet var påväg, och hon ville göra en deal med mig. Jag lyssnade ivrigt på vad den skulle bestå i, och för min del såg jag bara positiva sidor med den.

Fick en tid redan nu samma kväll, klockan 17, för att göra en hinnsvepning och om det sedan inte kommit någon bebis på fredag, när jag har min ordinarie tid, så ringer hon och bokar en igångsättning så snart som möjligt. Nu ändrades anledningen till tårarna, vilken lättnad jag kände plötsligt! Vilken skön känsla att bli lyssnad på och tagen på allvar, och vad härligt att jag fick dela den stunden med fina Jessica! :) Vi grät ikapp lite vid lunchbordet och jag ringde runt till maken och min mor (barnvakten) och sa att nu hoppas vi att det händer grejer på riktigt snart!

Själva hinnsvepningen var lite som jag föreställt mig, men inte lika obehaglig. Visst var det inte särskilt skönt att bli rotad i, men det är ju sällan man njuter av att gå till gynekologen liksom.

Hon undersökte mig först, kände efter hur läget var därinne, och tappen var uppmjukad och mogen, förkortad till ca 2 cm. 2-3 cm öppen, och hon kände huvudet tydligt där i hålet. En hinna emellan "världen" och huvudet, med vätska i, så jag lär märka ifall vattnet går. :) Hon sa också att det här snart borde vara avklarat, och att hon skulle bli väldigt förvånad ifall jag var gravid när veckan är slut. Det låter ju lovande! :) (men jag vill ändå helst ha en marsbebis och slippa komma dit på fredag!)

Så pillade hon och försökte vidga lite och det var väl inte världens skönaste men inte så hemskt som jag trott heller. Efteråt kändes jag bara lite öm och tydligare sådär panikkissnödig än innan. Han kanske kommer åt att klämma mot blåsan bättre nu. :P Har fått springa på toa ännu oftare sen dess. :)

Inget alls på ett tag sen, men nu börjar jag känna tydligare värkar lite då och då. Inte samma som den konstanta molvärken, utan lite mer som kramp längst ned i magen. Inget helt regelbundet och ganska korta värkar om man frågar Värktimer.se, men ändå verkligen skillnad från de senaste dagarna, då jag bara haft det konstanta molandet och inga "andningsvärkar" alls. Hoppas, hoppas!

Sitter och tycker synd om mig själv. Har molvärk som vanligt (har just varit på toa, och då får man ju det), och när jag kompletteringshandlade äppelmos i morse (ja, Nova äter typ en halv burk om dan, nästan!) så snubblade jag utanför Coop och skrapade upp båda knäna och ena handen. Fan vad det svider.

På högerknät blev det slamsigt och kanske 2mm djupt. Jälaskit.

Och så har jag ju bara ett par byxor nu, typiskt att de ska bli blodfläckiga. :( Slängde in dem i maskinen så fort jag kom hem, och chansade på lite Vanish med tvättmedlet, så vi får väl se. Tror inte det gick hål så mycket på byxan iaf.

Nu väntar jag på att BM ska ringa tillbaka, ska klaga lite och höra efter hur man gör, nu är Niferexen helt slut (borde jag köpa fler redan nu, för bebisen är ju kvar därinne och det lär ju blöda lite efter med?) och jag har bara tre sovtabletter kvar. Två dar kvar till undersökning,..,.,

Inne i ett forum jag hänger, så skrev någon att man kan påskynda förlossningen lite genom att äta pizza. Högst osannolikt skulle jag tro, liksom de flesta andra tricksen, och jag undrar hur mekanismen skulle funka? (och hur många pizzor per dag i hur många dagar måste man isf äta för att det ska funka?)

Ät magen så full att bebisen inte får plats längre? Skaffa hjärtklappning och högt blodtryck av den onyttiga maten så bebis vill lämnba kroppen så snart som möjligt? Skapa tarmljud så det låter förfärligt därinne?

Funkar det lika bra med hemmalagad pizza eller måste det vara fettdrypande köpepizza? Vad ska det vara på, finns det vissa pålägg som man föder bättre på än andra?

Iallafall så var det väldigt länge sen vi åt pizza och jag blev såklart sugen. När maken kom hem så diskuterade vi lite och Nova var med på noterna. Så vi åkte iväg allihop och köpte en varsin pizza till middag.

Nu när magen inte alls är så stor längre (eller så långt upp, vad vet jag, den känns iaf inte så i vägen som den var tidigare) så får man plats med mer mat. Så jag satte i mig hela pizzan (utan kanter förstås). Hurk. Och utan att känna mig sådär övermätt som man ju oftast blir av att äta en hel pizza.

Magen började såklart rumla direkt, haha. Men än så länge inte någon bebis på väg.

Idag har jag och Nova fått finbesök ända från Karlskrona! Min kusin Anna kom förbi med sin fästman och deras sötaste fina lugna bebisdotter Alva. Novas syssling. Vilken lugn och glad bebis! Hur trevlig som helst. :)


Vi åt lunch, och tanken var från början att vi skulle ta en gemensam promenad och hämta Nova med vagnen, men eftersom det snöade småspik så åkte jag själv iväg med bilen istället. Sen fikades det och vi lånade lite bebiskläder av varandra; de hade tagit med alla urvuxna stl 50-kläder, och fick rota i vår 62-låda. Precis lagom åldersskillnad, förhoppningsvis hinner de växa ur innan lillebror behöver. :P Och vi har ju ganska mycket kläder kvar från när Nova var liten.

Tack snälla för titten, så härligt att äntligen få träffa lilla Alva!

(och även skönt att få bara vara en stund och inte tänka på att det aldrig kommer ut nån bebis...)

Om ni undrar så har han inte kommit ut än.

Det gör ont som fan ibland när han vrider på huvet därnere, hoppas det är över snart.

(ja, jag är fortfarande lika less.)

Mitt i allt bebisdepp (kom nu nån gång dåååå!) så behöver jag peppas lite och vad passar då bättre än Jennys måndagslista! :)

Idag, måndag, är jag glad åt till exempel:

• Solen strålar och snön som föll igår kväll och inatt är snart påväg att smälta bort
• Det borde inte vara så lång tid kvar på graviditeten nu! (40+3 idag)
• Nova godtog att jag gick ifrån henne på förskolan idag, visserligen motvilligt men utan gråt! :)
• Kanske kan vi få träffa släktens nyaste tillskott imorgon, då vi har tänkt att min kusin Anna ska komma hit med familjen
• Idag ska jag äta räksallad med avocado till lunch, mums!
• Vi var på ett trevligt kalas igår
• Vi har möblerat om lite i vardagsrummet, och ser nu världen från en annan vinkel

Kika in till Jenny för att bli mer inspirerad, och skriv gärna en måndagslista du också! :)

Härlig tävling! Jag håller tummarna extra hårt, för hur najs vore det inte att gå omkring och vara hemmamamma i en sån här på dagarna?

 

Gå in till Lovisa för att tävla du med (men jag vill ju helst vinna, så gör inte det ;) ) och spana in den coola vinsten från Chill United!

Nova var bjuden till grannarna på fyraårskalas idag. Hon brukar leka med honom när de är ute samtidigt, och vi har väl varit över till varandra någon gång sådär. Vi vuxna pratar nog mer än barnen med varann dock. :)

Det gick tokbra, Nova sprang upp själv på övervåningen och lekte med de andra barnen och jag satt och beklagade mig för två av mammorna, haha! :P

Spindelmannen-tema hade de valt på tallrikar och muggar (samt inbjudan), och det vill såklart Nova ha på sitt kalas också! (För tre veckor sen ville hon ha Bilar, när vi var på Bilar-kalas... så vi får väl se vilket tema det blir till slut när det är dags...)

Så fort jag får en värk så hoppas jag att det är dags. Så fort jag går på toa (och klämmer ihop magen och akrobatar mig för att kunna nå att torka) så kommer en period med riktigt ond molvärk, och jag hoppas men vågar ändå itne tro på det. Och hittills har det ju ändå inte varit dags än. Blä.

Well, det får väl bli en aprilbebis dårå. Typ halva släkten fyller år i april, så varför inte också lillebror? (Men än hoppas vi på mars, och än har vi också kvar chansen att han får dela födelsedag med min kusin Anna.)

Sjukt jävla less.

Det gör lite sådär mesont, halvont och ibland skitont, och så tror man att nu kanske det kommer en till snart igen, men näe. Icke.

Så trött på att alltid vara trött och less och svullen och gravid ha ont och så händer det aldrig nåt. Ta ut ungen nu.

Inte direkt några stora framsteg här på förlossningsfronten. Men jag har flera vänner som kommenterat på Facebook att deras bebisar har kommit inom två dygn från slemmis. Jag hoppas det blir så för oss också!

Jag har dock haft fler sammandragningar idag än vad jag brukar ha, så snälla, snälla, kan det inte vara dags nu. Tänker ofta på hur himla praktiskt det var när man hade ett definitivt slutdatum, som vi ju hade sist när vi skulle få snitt. :) Så mycket enklare det vore, både för oss och för snälla mormor ocH Anders som ska ha hand om Nova när det blir dags.

(Sen valde hon ju att komma fyra dagar innan dess iallafall, men då var ju förskjutningen åt rätt håll, haha!)

Jag hoppades ju att jag hade missat hela den grejen den här gången, men icke.

Imorse började slemproppen släppa, och det är ju såhär sent i graviditeten ett tecken på att något är på gång. Synd att det inte är tydligare än så, haha! .)

Så nu kan det dröja alltifrån några timmar till två veckor tills det händer mer.... (och om två veckor hade jag tänkt bli igångsatt oavsett!)

Inatt hade jag väldigt ont just längs ärret också, men jag tror det mest var tarmarna som gasade och hade sig. Det är ju lite trångt därinne nu, kan man säga. Och tarm-ont har jag haft även som ogravid, det kan vara helt outhärdligt ibland. Undrar hur krystvärkarna känns i jämförelse med tarmont?

Well well, jag går och väntar vidare, men visst vore det skönt med en lördagsförlossning? Heja heja bebis! :)

Beräknad födelse idag (och i förrgår enligt sista mens). Känns inte som att det blir så.

Han rör på sig mer nu sen igår, än vad han gjort tidigare. När han väl rör sig (intervallen är ungefär samma som de varit de senaste åtta-tio veckorna). Vet inte om det bara är hans humör eller kanske ett tecken. Jag famlar efter halmstrån här... märks det? :) Bröstvårtorna ilar igen, men det har de ju gjort till och från hela tiden. Men kanske kan min "fejk-foglossning" vara nåt? Komsi komsi nu, lillebror!

Ge mig några timmars sömn, och sedan värkar från säg, halv sex imorgon bitti, okej? Helgen vore smidig för barnafödande avseende barnvakt...

Hoppas innerligt att detta blir sista magbilderna!

Han har börjat trycka järnet nu lite nu och då, så när jag reser mig upp är det som världens foglossning. Ajaj. Och ibland strålar det ned i benen också, inte bara ljumskarna/ryggen/bäckenbotten (som jag kände när jag hade foglossning sist. Men de svårare sorterna har väl ont typ i hela kroppen, det slapp jag lyckligtvis).

Kunde inte bara värkarna sätta fart på allvar nu (eller kanske inatt?) så vi kan åka in och få ett lördagsbarn?

Längtar efter att kunna klämma på en tub utan att ha ont i händerna, kunna skiva ost, knyta skor. Gå. Slippa huvudvärken (men det gör man väl inte i första taget heller, det är ju inte riktigt så att nån tar hand om barnet åt en på BB så man får sova, haha! och det skulle jag ju inte vilja heller, men sömnbristen kommer väl vara kvar ett bra tag till skulle jag tro). Bli lite piggare, kanske?

Längtar kanske en liten aning efter själva bebisen också, ska jag väl tillstå! ;) Det känns lite som att vi lever i limbo nu, bara går och väntar och väntar och kan inte riktigt planera nåt heller eftersom vi inte vet när det sätter igång. de senaste tre veckorna har vi ju nästan trott att det ska hända varje dag, men det verkar så himla mysigt i min mage den här gången! Jag är liksom uttråkad, kan man säga.

Idag när jag hämtade på förskolan var det så lugnt, så lugnt. Femtontimmarsbarnen går ju oftast inte fredagar och måndagar, så det var sådär lagom skön fredagsstämning på avdelningen.

"Mamma, du kom!" hör jag när hon ser mig. Ja, vilken tur, jag kom idag också! :D

Fick höra från ytterligare en pedagog, "hennes" gruppledare, att hon är så mycket gladare nu när hon går kortare dagar.

Kanske har vi tvingat henne till övertrötthet innan...? Jag har ju haft en del (ganska mycket) ångest till och från för att jag dels inte träffat henne så mycket och dels att hon fått gå så långa dagar på förskolan, speciellt som riktigt liten. Nu känns det iallafall väldigt bra att ha fått sån positiv respons från förskolan på Novas sprudlerier, eftersom de till och från uttryckt en liten oro för hennes humör.

Det ska bli skönt för henne också tror jag att få gå lite mer normala tider, och sen att få vara hemma med mig och kompisarna när lillebror väl kommit.

En lugn morgon har vi hittills haft. Älsklings-Nova har pussat och klappat på magen och talat om för lillebror att hon älskar honom, påklädningen har (hittills; tröjan ska bytas och sen ska ju ytterkläderna på) gått utan bråk över huvud taget, och jag har fått smörja in hennes torra fläckar utan protester.

Så borde det vara varje dag!

Nu ska vi strax ägna oss åt frukost, och sedan bege oss till förskolan.

Mitt projekt för dagen blir att åka bort med vår återvinning för att rensa lite. Sen försöka plocka och städa lite här hemma i mån av ork.

Hämtar Nova vid två, och sen kan förhoppningsvis pappan komma hem lite tidigare från jobbet så vi får en långhelg tillsammans (eller... i allra bästa fall på BB ;) ).

Ha en härlig dag alla, och förhoppningar om en solig helg på alla plan!

För ett år sedan hade vi också en förkylnings- och hostperiod. Det verkar som det är förkylningstider på vintern...

För två år sedan började jag precis jobba heltid igen. Vilken pärs! :) Och smärtan i hjärtat att vissa dagar inte hinna se sitt barn alls... Då är den futtiga lilla timmen varje dag värd ganska mycket helt plötsligt.

Idag är snuttan 2 år och 10 månader. En evighet. Ett ögonblick.

Nuförtiden är det lite obehagligt när lillebror hickar. Det knäpper till både i magen och mellan benen samtidigt.

Lite läskigt ibland när man sitter ned och känner att det liksom buktar ut lite där i mitten... Nästan så man blir rädd att knäcka nacken på honom om man lutar sig för mycket framåt, men det lär ju knappast gå att göra.

Åh, nu är jag rätt sugen på att vi ska bli fyra i familjen. Jag vill se vem det är som har gömt sig därinne sen i månadsskiftet juni/juli (då ägglossningen var) och lära känna oss alla på det nya sättet.

Håll tummarna för en snar förlossning! (Vore det inte klockrent om det satte igång nån gång på dagen imorgon och att han sen kommer ut på lördag morgon, så säg?)

Jag är så nöjd med vår nya garageport!

I måndags kom ju killarna från Garageportexperten och bytte ut vår gamla skruttport. Vi hade kanske helst sett att det var en annan månad eftersom jag nu just gått på fpenning och bara får några futtiga kronor på kontot (lönen går ju på helmånad, och fpenningen mellan 20e och 20e varje månad....). Men det gick inte att vänta längre.

Den ena porten släpade allt längre ned i marken och till slut gick den inte att öppna helt, eftersom den hängde så långt ned och skrapade i redan när det var 30 centimeter kvar... det var en pärs att köra in och ut bilen ur garaget och själva ramen till garageportarna var knäckt på ett ställe eftersom vi försökt lyfta porten så mycket för att lyckas låsa....

Nu har vi istället en takskjutport med motor och fjärrstyrning, och dessutom ett bredare dörrhål (så inte ens jag behöver fälla in backspeglarna för att få plats att åka in). Jag som är så sjukt mörkrädd av mig är lite extra nöjd eftersom jag nu slipper gå ut ur bilen innan jag kommit in i garaget. Jag kan ju till och med stänga porten om mig och gå in i huset direkt från garaget om det skulle vara så! Och latmasken i mig är också nöjd, av samma anledning. :)

Nova är också jättenöjd, för hon brukar få öppna garageporten med knappen på fjärrkontrollen på morgnarna när vi åker, och stänga på eftermiddagarna när vi kommer hem. :) "Jag vill stänga!" ropar hon när jag kört in bilen i garaget. :D

Vi behöver bara måla kantbräderna, för de sitter nu råa på sidorna, och det är ju inte så bra i längden... Men snart så är det hela komplett.

Det blev lite störd sömn inatt pga nån hostattack och bara allmänt sovstrul (vid halv fem ville hon inte ligga ned alls utan bara sitta i sin säng under täcket - och nej, hon verkade inte ha ont i öronen- ookej, fine by me så länge jag fick gå och lägga mig igen). Men på morgonen var hon ändå rätt okej pigg, och eftersom hon inte haft någon feber på över ett och ett halvt dygn så fick hon gå till förskolan idag.

Jag däckade i soffan, catchade upp (ja, det böjs så på svenska om ni undrar) med Big Brother, som jag ju inte vill titta på med henne förstås, struntade i att städa och åt lunch istället, och gjorde upp med Cleos mamma om en lekdejt där efter förskolan.

Tog med mig vagnen och knallade till förskolan. De hade haft det jättebra och Nova var glad och idag var jag också glad för hon strulade inte alls med påklädningen! :) Och så promenerade vi hem till bästisen i tokblåsten och solskenet. De lekte mestadels ganska snällt och bråkade lite ibland, sådär som man bara kan göra med bästisar (hrm, eller om det är att de är snart tre år och lite lagom trotsiga båda två), spelade fiskdamsspel och målade och mammorna pratade loss igen. Uppskattar verkligen dessa lekeftermiddagar, de ger mig energi av det trevliga sällskapet och avlastar samtidigt lite när barnen leker tillsammans. Kram till er! ♥

Bussen kom precis lagom när vi kom till busshållplatsen och Nova var som vanligt lycklig över att få åka buss. :) Tyvärr en gammal sort med trappa upp, men vi fick hjälp av en snäll medmänniska som just klev av när vi skulle på. Har inte vagn-på-buss-rutinen inne längre, men det lär ju lösa sig så småningom! :)

Vi var ute en stund efter att vi kom hem, grävde och gungade och sen gick vi in för att det var så blåsigt och kallt.

Och nu har vi en supertrött liten tjej här hemma (nej, inte så konstigt med tanke på att hon var vaken en bra stund där tidigt på morgonen, jag vet ju inte när hon somnade om...). Tittar på teve och glider allt längre ned i soffan, så hon fick välling till middag och nu är hon påväg upp med pappa för att nattas.

Jag hade ju en 25%-ig sjukskrivning mellan mitten av januari och till slutet av februari när jag gick på föräldraledighet (1 mars).

Ringde för ett antal veckor sen till Försäkringskassan och hörde efter hur allt ska gå till, eftersom min representant på HR på min arbetsplats sa att FK kommer skicka ut ett brev då jag ska svara med mitt läkarintyg.

Jag mådde ju inte helt bra just då och var helt slut i huvudet (varför jag också behövde den här deltidssjukskrivningen) och missade helt att jag också måste skicka in en sjukanmälan till vår frisklinje på arbetsplatsen. Jag hade tänkt att eftersom detta är en långtidare och deltid så kanske det räckte med HR. Så var alltså inte fallet. Heja.

Så det är vad FK svarar den 28 februari (jag undrade ju bara var brevet var och när mina små kronor skulle kunna ticka in), de har inte fått någon sjukanmälan från min arbetsgivare. De säger också att jag ska vänta på ett brev från dem, där jag ska fylla i en del uppgifter och samtidigt skicka in läkarintyget.

Mitt fel. Härligt.

Jag ringer strax efter först till HR på min arbetsplats (det är då jag hajar att jag inte sjukanmält mig till rätt instans) och sen till frisklinjen och försöker förklara situationen. Hon som svarar lägger in en sjukanmälan retroaktivt och jag tror att allt är okej.

Går och väntar på det här brevet.

Idag får jag tummen ur och ringer tillbaka till FK för att undra om status igen. (Idag bara tre mintuers telefonkö, klockrent!)

Och inget. De har inte fått in någon sjukanmälan från min arbetsgivare och kan inte göra något.

Ringer igen till frisklinjen och frågar hur de har det där, och tydligen så ska anmälan gå automatiskt till FK även vid retroaktiva anmälningar men inte denna gången. Men vad bra. Hon jag pratar med är väldigt trevlig och tillmötesgående och lovar ringa till FK direkt för att lösa det. Och ringer strax efter tillbaka till mig för att berätta att hon har gjort det. Men. Hennes kontakt på FK har då undrat varför jag inte skickat in någto läkarintyg ännu?

Well, kan det vara därför att jag fått information från två håll om att vänta med att skicka in intyget tills jag fått hem brevet från FK???!!

Gaah!

Nu är jag iallafall sjukanmäld hela vägen och det verkade inte finnas några hinder för att de skulle bevlija sjukpennign för den perioden, och det är ju skönt iallafall.

Nu ska jag ta och hitta ett kuvert och skicka in mitt läkarintyg. Utan nåt brev. Så får de svaret på det brevet separat sen.

Jag blir så trött ibland. Man måste verkligen vara helt alert och ligga på för att få möjlighet att vara sjuk.

Såg just att det pågår en kampanj på Tradera i samarbete med Svenska Kyrkan. Den går ut på att man lägger upp auktioner, och pengarna som kommer in går direkt till arbetet som Svenska kyrkan gör för att ge behövande människor mat för dagen.

Kanske har du något därhemma som ligger och "skräpar" eller aldrig används? Här är ju ett sätt att bli av med det, och samtidigt bidra till en humanare värld.

Klicka HÄR fär att komma till kampanjen.

Maken tog natten, jag fick peta på honom när jag hörde Nova och han inte vaknade, men det var bara två gånger på hela natten. (och några på kvällen innan vi gick och la oss..)

Vår lilla finis.

Lite mer förkyld nu, men liksom igår morse är febern som bortblåst just nu. Hoppas att den håller sig ur vägen och att hon blir frisk snart.

Drömmer nästan varje natt om att förlossningen sätter igång. Mest som vattenavgång eftersom det är det sättet min kropp känner till, men ibland också av värkeskalering.

Dock inget som hjärnan översatt i kroppslig aktion ännu, och det känns lite konstig att man känner att man behöver gå på toa men när man kommer dit så kommer inget ut. Trycket är ju där iallafall, och det ska det väl vara så här pass sent in i graviditeten.

Nä, alltså ingen bebis idag heller (hittills).

Den (o)kära gamla febern. Nova har varit pigg hittills idag, och vi var ute ganska länge i den mulna mittpådagenluften (jag ville gå in efter typ tre minuter, men vi stannade ute i bortåt femtio), pulsade i snön och sprang i vattenpölar och byggde snösandslott.

För en timme sen lite drygt så somnade hon i soffan och hon verkar vilja sova vidare även nu. Tog tempen eftersom hon kändes varm och eftersom jag inte vill skicka tillbaka henne för tidigt till förskolan (både för hennes och de andras skull) och visst, 39,0. Det var då själva....

Pratade med grannen härom kvällen och hon är lärare. De har haft barn som varit hemma med feber i över en vecka! Kul. Vi är drygt halvvägs, eftersom Novas feber började i fredags.

Lilla snosan. Så jag ställde in morgondagens planer och ringde förskolan. För en dag feberfri innan man kommer tillbaka är en ganska bra regel tycker jag.

Hoppas bara hon blir frisk snart och att vi får ordentliga nätter, för jag vill helst vara hyfsat utsövd tills förlossningen.

Nu när jag fått vara hemma och vila (eller iallafall någon form av vila) på dagarna så var det länge sen jag kände mig så här trött. Urlakad. Vill bara gå och sova igen.

Hade Nova haft förskola idag hade jag nog haft sovmarathon, men nu är hon ju inte riktigt helt hundra än.

Ingen feber på hela natten vad jag vet, men en hel del strul innan sovet.

Vi hamnade i stora sängen kanske vid tolvtiden, då hade hon buffat och busat och inte lyckats komma till ro. Pappan tröttnade ganska fort och gick till Novas säng och sov, men Nova vred sig vidare i sängen och två gånger drack hon välling för att inte vara för hungrig. Klockan kanske kan ha varit två-halv tre innan hon till slut kom till ro (precis i ansiktet på mig, såklart...)

Hon märkte inte alls (well, rörde sig inte iaf) när pappa gick upp och åkte till jobbet, så jag hoppades att vi skulle få lite sovmorgon idag efter den sena natten, men icke. 6.24 tyckte hon att det var morgon. Hurraaa!

Det blir ju mycket ljusare i vårt sovrum eftersom vi inte har mörkläggande gardiner, utan bara såna som stoppar dtn värsta bländande solljuset, så det är klart att det kändes som morgon bra mycket tidigare än vanligt...

Nåja, jag hoppas att vi får tillfälle till middagssömn. Inte för att hon har sovit dagtid sen sin lur i fredags, men jag håller tummarna. JAG behöver det iallafall, och jag tror nog att hon gör det också.

Om några timmar kommer Garageportsexperter och ska byta ut vår garageport. Vad skönt det ska bli att kunna öppna hela vägen utan att skrapa i halva dörren och riva stora märken i asfalten utanför! Öppningen blir dessutom bredare och porten går upp i taket istället för att ta plats utanför/innanför i garaget.

Alltså, den här kalvfilén vi åt till middag idag... Så jäkla god! Smälte i munnen, även som preggo-stekt (alltså lite mer välstekt än vad som kanske annars är optimalt).

Synd att waste:a så gott kött med mikrouppvärmning en annan dag, så vi tryckte hela stora fina biten, vet inet hur stor den var, men god var den! ;) Magen protesterar lite, så det lär väl bli ett par turer ikväll/inatt och imorgon, men det får det nog vara värt. :)

Gratängen på potatis och morot blev väl sådär. Lite trist och grynig. Man ska ha riktig fettogrädde, inte fuska med lightvarianter (eller åtminstone fuska med rätt lightvarienter kanske) för att det ska bli som det ska.

Nöjd och proppmätt jäser jag nu i soffan och undrar ifall förlossningen kommer börja med vattenavgång eller värkar. Jag hoppas på vattnet.

Febern som vi hoppades var borta har kommit åter fram och tillbaka lite under dagen. Nu på kvällen när hon höll på att somna i soffan så kändes hon varm igen (efter att ha haft två mätningar på 37,2 och 38,2 tidigare) och visst, 39,6.

Tidigare idag gick hon ut en liten stund med pappan, och var pigg och glad. Och en stund senare dansade hon till Babblarnas musikvideo på datorn (ska se om jag lyckas lägga upp filmen här framöver). Glad och pigg fis.

Hon äter dåligt och är sotis på lillebror också, och det hjälper väl inte riktigt, men nu får hon leva på välling och yoghurt i ett par dar till, känns det som.

Lilla gumman.

Hon hostar också, den här hårda hostan som känns torr men ändå inte.

Lite Ipren och hostmedicin till läggdags, hoppas hon sover bort det inatt istället då. Vår älskling.

Vi tog ett varv runt området, med Nova mestadels i vagnen. Lite hängig igen, antydan till feber med temperatur åter runt 38. (jag gillar verkligen örontermometern, vad skönt att slippa rumpan och det går så mycket fortare också, varför köpte vi inte en sån från början?)

Lagom längd på prommis för mig också, det är ju inte så skönt att gå när det är ett huvud som trycker nedåt och ilar i bäckenet....

Nu glitterlim/klistermärken/skrivbok för lilla donnan, och jag ska just ta itu med dagens första maskin tvätt som just är klar.

Kan det inte bara bli klart snart?

Varenda jäkla gång jag går på toa sätter det igång, och sen avtar det efter typ fem minuter. Ganska ont, ibland riktigt ont. Och så inget. Trycket nedåt finns ju där i större eller mindre mån hela tiden. Han är ju på plats, kan han inte ta och titta ut?

Jag börjar bli trött på det här nu. Dags för oss att få snosa bebis!

Kom igen nu lillebror! Kom uuuut!

Verkar ha varit en sån snabbtopp som sist. Aningen hostig på morgonen men hon sov hela natten (på en dos Ipren till läggning eftersom hon var så hängig) och nu tar vi det lite lagom lugnt men hon är pigg. :)

Så nu är det fritt fram för lillebror! :D Heja, heja!

Hon var lite skakis när hon vaknade till och jag hakade på för att hon inte skulle sova hela kvällen och vara vaken inatt. Knottrig på huden och frös, men varm. Lilla gumman! Det är alltid så jobbigt när ens små är sjuka. Och vi har ju varit förskonade från de jobbigaste sjukorna, men nu tycker jag nog att det har varit lite väl ofta med feber och hosta på sistone.

Ville inte äta nåt heller, men drack ett och ett halvt glas saft och tre-fyra skedar yoghurt gick ned. Innan hon somnade fick hon ju i sig en ganska stor portion välling och nästan en hel banan, så hon svälter ju inte iallafall, men det är lika jobbigt varje gång att se hur hon vägrar maten.

Så.... Nu väntar vi på att vattnet ska gå så att vi får en förlossning på det här också. :P

Redan igår kunde jag hämta ut den nya mjölkskummaren på posten. Snabba puckar! :) Och visst var det ett par nya vispar med också. :)

Testade imorse att göra en latte, och det gick ju alldeles utmärkt! Varmt och mumsigt och lite sådär lagom fluffigt (soja-) mjölkskum.

Tack tack, Nespresso, för toppenservice!

Nej, hon brukar inte sova middag. Och verkligen inte i soffan. Men efter en flaska välling och nästan en hel banan slocknade hon till Nalle Puh. Hon frös, så det är både T-shirt, fleecetröja och fleecefilt på lillans överkropp, byxor och fleecefilt på benen. Smågnytt lite, men nu verkar hon sova helt. Lilla fisan.

(är det nu så toppentajmat att lillebror vill komma ut typ inatt?)

39+0 idag. Såhär långt trodde jag helt ärligt inte att vi skulle gå denna graviditeten. Och ändå kan det (i värsta fall) vara tre veckor kvar!

Lillebror mojsade runt i bäckenet igår och det strålade ut åt alla möjliga håll. Det ser nog ganska roligt ut på kvällarna när jag reser mig ur soffan för att tex gå på toa, jag går framåtlutad som en gammal gubbe och tar små små korta steg med släpande fötter. :)

Men inga fler värk-räkningar. Hoppas vattnet går i helgen och att vi snart blir fyra här i familjen! Längtan börjar bli påtaglig från alla håll nu. (Kan snart inte ringa till folk utan att de frågar om det är dags, eller om det har hänt än)

Vecka 40 enligt alltförföräldrar/vårdguiden:

Barnet
Nu är barnet helt utvecklat och redo att komma ut vilken sekund som helst. Trots detta kan barnet stanna kvar i två veckor till. De flesta barn föds på natten. Barnet kan väga allt mellan 2,5 och 4,5 kilo och vara 46-55 centimeter långt. Nu är det trångt därinne.

Mamma
Har barnet inte kommit än? Känns det frustrerande? Ta det lugnt. Även om det känns omöjligt, försök fokusera på något annat än förlossningsdatumet. En graviditet varar allt från 37 fullgångna veckor + 0 dagar till 41 fullgångna veckor + 6 dagar. Passa på att vila och äta mycket kolhydrater innan förlossningen så kommer du att orka bättre. Sov, sov, sov eller vila om du inte kan sova! Du behöver alla krafter. Under det aktiva skedet av förlossningen gör du av med lika mycket kalorier som en maratonlöpare gör av med varje timme. Dessutom kanske du kommer vara vaken i ett dygn kring förlossningen.

Pappa/partner
Under själva förlossningen är din viktigaste roll att vara där! Du ger henne vatten, torkar pannan. Du kan hålla henne, massera henne. Lyssna på vad hon och hennes kropp säger. Prata med henne och barnmorskan. Hjälp henne med kuddar eller att ändra ställning. Var lyhörd och se och bekräfta hennes smärta. Hon vill kanske inte att du ska röra henne. Peppa och uppmuntra. Pusha och stötta. Du klarar det!


Libero.se:
Barnet:
Gravid.se:

Nu är du inne i den vecka då du förväntas föda, men i själva verket är det bara ca 5 procent av alla barn som föds på den beräknade nedkomstdagen. Du får räkna med plus/minus två veckor och de flesta föder efter det beräknade datumet. Om du går in i vecka 41, fortsätter du dina kontroller hos MVC som vanligt och i vecka 42 görs en extra kontroll på sjukhus med ultraljud för att kontrollera att både mor och barn mår bra. Ibland kan det behövas hjälp med att sätta igång förlossningen, då sköts det på förlossningen/BB. Din kropp är förberedd med en uppmjukad och delvis öppnad livmoderhals och snart kommer barnet att vara i dina armar.

Ditt barn är nu ca 38 cm långt från huvud till stjärt och ungefär 50 cm från topp till tå. Det är nu redo att lämna sin trygga tillvaro i livmodern och börja sitt nya liv utanför. Det kommer att behöva all din kärlek och omvårdnad. Barnet är utrustat med över sjuttio olika reflexer, nästan allt fosterfett är borta och 15 procent av kroppen består av fett. Moderkakan lossnar från livmoderväggen vid födseln och navelsträngen slutar fungera samtidigt som barnet tar sina första andetag. När dessa första andetag tas, utlöser det vissa förändringar i hjärta och artärer som gör att blod leds till lungorna. Dina graviditetshormoner kan påverka det nyfödda barnet. Både pojkar och flickor kan ha svullna bröstvårtor och det kan till och med innehålla små mängder mjölk. Även könsorganen kan vara påverkade - blygdläpparna hos flickor och pungen hos pojkar kan vara förstorade. Det är normala avvikelser och försvinner efter ett kort tag. Det lilla barnet har vid födseln inte mindre än 300 ben i kroppen, medan vuxna har 206. Det beror på att vissa ben växer samman när barnet blir större.

Idag var det "öppen förskola" hos Cleo och Abbe, och flera kompisar var där, men också några vi inte träffat förut/på länge. Nova var väldigt tveksam i början och ville bara sitta i mitt knä, men hon kan ju vara lite svårsmält med nya och många människor.

Vi gick till deras samfällighetslokal och bar med en massa leksaker och grejer. Barnen busade runt och åkte rutschkana och kröp i lektunneln och var helt vilda! :) Men Nova satt mest och tittade på och drack saft.

Hon har druckit väldigt mycket idag, och imorse var hon lite hostig men inte mer.

Men allteftersom dagen gick så såg jag mer och mer hur hon nog faktiskt var lite hängig och hon sa också att hon ville gå hem, så efter lunchen (smarriga makaroner och wienerkorv) packade vi ihop oss och gick till bussen igen.

Precis när vi klivit av bussen kom de första små tveksamma snöflingorna, och nu har även marken blivit vit. Jag hoppades ett tag att vi skulle slippa den utlovade snön, men icke. Hoppas den torkar upp fort!

Nova sitter nu i soffan och känns lite varm och hostar litegrann igen, så jag tog tempen i örat på henne och visst, 38,4 har hon. Jag hoppas bara vi inte har smittat någon nu när hon verkar ha något "på utbrytande". Lilla snuttan.

Hon har fått en glass som sjukismys och nu är barnteve på. Håller tummarna för att den här sjukan vänder i dörren.

Inatt drömde jag om att vi fick tvillingtjejer igen. (Drömde om det för kanske fyra månader sen, men då var en av dem typ Gollum...) Den här gången var det lite mer normalt. Förutom att jag först födde fram en falukorv och sen kom barnen. Lite uppvärmning kanske? Skumt.

Inga förlossningskänningar fortfarande, börjar bli lite segt (kanske, kanske har jag anat lite slempropp, men det innebär ju inte så mycket). Igår hade lillen headbangers ball nere i bäckenet så det känns typ som foglossning och urinvägsinfektion på samma gång, inte så härligt, men jag tar det också som ett tecken på att slutet på graviditeten är nära. :) (Och det är det ju, jag bara hoppas att det blir nu i mars och inte går över i april.)

Men samtidigt har magen sjunkit och känns mindre än på länge så jag känner mig fortfarande smidig så länge jag håller igång eller är still. (Att resa sig från sittande är ingen höjdare, då påminns jag om svullnaden och stelheten i lederna. Smärtan i händerna och fötterna ska bli skönt att bli av med efter graviditeten, hoppas det går fort, för att gå är ju bra att kunna göra hyfsat smärtfritt...!)

Nova kom in till sängen runt sju (tror faktiskt typ 7.03). Allt efter sju är heeeeelt okej. Det innebär sovmorgon i den här familjen. :) (även om jag just nu föredrar, säg, nio, som uppstigningstid...) Vi busade och kittlades och hon kittlade lillebror med sitt hår på min mage. Hon är så gullig med honom, kommer bli världens bästaste storasyster såklart.

Nu har vi rensat bort den rangliga hyllan i badrummet och fått dit lite (visserligen ganska ful men dock mer) praktisk inredning vid badkaret. Det ser större och luftigare ut och badbaljan får plats bakom badkaret så den slipper så mitt på golvet. :)

Vi har ätit frukost och Nova har haft pysselstund. Hon hittade en gammal reklamgrej från Posten med tomtegubbar på som hon har klippt ut och satt på kylskåpet.

Strax väntar tandborstning och påklädning, och sen ska vi ta bussen bort till bästisen Cleo för "öppen förskola" hos henne idag. Vi tar med vagnen också så hon kan vila om det känns för långt att gå, och dessutom är det ju gratis att åka buss med vagn. :)

Nova älskar verkligen att åka buss, så hon kommer nog trivas med den delen av min föräldraledighet. Jag också, promenader och att ta saker i ett annat tempo och slippa åka bil överallt ska bli skönt! Dock känns det smidigare att storhandla eller åka bort till släkt och vänner med bilen, men vardagsresorna blir med vagn och buss. :)

Funderar på om jag ska dela upp inlägget i flera, för de olika delarna av dagen... Men det blir nog lite för fragmenterat då, så vi kör en hel uppsats här:


Dagen börjar jättebra, med dotter som kryper upp bredvid mig i sängen strax efter sju. Underbart, det är så härligt att hon vill vara hos oss i stora sängen (eller mig då, pappan åker ju till jobbet vid sex) nuförtiden!

Vi kramas lite, busar lite och så går vi upp.

Varje morgon är en kamp just nu. Jag hoppas och tror att det är rätt beslut att börja vänja henne vid sena morgnar på förskolan redan nu, så att inte hela omställningen sker på en gång sen när lillebror kommer.

Hon vill inte byta kläder, utan gå till förskolan i de kläder hon sovit i under natten (och som ibland är samma kläder hon ahde på sig igår...).

Hon vill inte äta frukost. (Idag var det först fel att äppelmoset var slut, så yoghurt kunde man verkligen inte äta, och när jag nekade henne glass till frukost slog hon bakut och surade i trappan... suck...)

Hon vill inte borsta tänderna.

Hon vill inte klä på sig ytterkläder utan hellre springa omkring och retas med mamma. Jag fick nog efter en stund och sa att då vill inte jag hjälpa till, och jag går utan henne, och faktiskt verkade det som att hon lyssnade just idag. När vi hjälps åt kan det vara en fröjd att klä på henne även de tjockaste vinterkläder!

Lämningen på förskolan gick alldeles utmärkt idag, trots att vi kom lite för tidigt (de åt fortfarande frukost när vi kom dit tio i nio...). När hon har en pedagog som tar emot henne och fysiskt håller i (sitta i knät eller vara buren i famnen räknas in här) när jag går så har vi sluppit tårar. Skönt för alla parter! (Idag passade jag även på att gå ut till parkeringen direkt för att slippa bli sedd om de eventuellt skulle gå ut, för att slippa upprepa gårdagens misstag...)


Efter lämningen tog jag bilen ned till stationen och begav mig in mot stan. Pendeltåget till Karlberg och in en kortis på Waynes vid S:t Eriksplan (de finns i café Tinells gamla lokaler) för toabesök och en liten decaf sojalatte.

Så vidare med tunnelbanan hem till ByMom-Jessica för en fotografering. Min första, kändes spännande och läskigt eftersom jag inte riktigt visste vad som väntade. ByMom är en lite annorlunda webbutik där man hittar tryck att stryka på kläder, för att göra sina kläder unika och samtidigt slippa betala multum för märke (spana in här för webbshop).

Lite roligt, hon annonserade efter en gravidmage via Facebook och jag nappade direkt! det finns ju liksom inga tvivel om att jag har en kula! :) Så jag fick leka fotomodell i hennes fina tryck och det var superkul! Jag brukar ju inte riktigt gilla bilder på mig själv, men fotografen visste vad han gjorde och Jessica hjälpte till att skapa en avslappnad och rolig stämning så jag tyckte till och med att det fanns många bilder som blev riktigt bra! :) Det ska bli himla spännande att se hur slutresultatet blir.

Vi blev dessutom klara tidigare än jag väntat mig, så jag kunde smita in på Coop och skaffa lite lunch på vägen hem (och det var ju en himla tur, annars hade jag bråkat ihjäl mig vid hämtningen sen ;) ). Pendeltågade hemåt igen och började känna i kroppen att jag kanske ska ta det lite lugnare imorgon. En av kollektivtrafikens fördelar (och just för tillfället nackdelar för min del) är ju att man får promenera lite emellan stationer och på perronger och så, och min kropp orkar inte riktigt att hålla igång hela dagen längre.

Så kom jag hem lagom till hämtning, plockade upp lite frukt (och äppelmos) på vägen och åkte till förskolan igen.

Vi hade bestämt lekdejt hemma hos Cleo, och medan de började traska så åkte jag och Nova bil upp och gick sedan och mötte de andra på vägen. En härligt solig dag full av äventyr! :)

Barnen lekte loss och fikade på yoghurt och fruktsallad, och jag fick sitta en stund i soffan och slappna av och chittchatta med de andra mammorna en stund. Det är så härligt att känna att vi kommer ha det så bra när vi börjar vårt nya liv med lillebror! :) Även de förskolefria dagarna kommer det vara fullt ös, det är jag övertygad om!

Så hemåt (och bråka lite på vägen, först om kläder och sen om vart vi skulle gå; jag röstade för bilen och Nova snöhögarna! ;9 ), mysa en stund i soffan med böcker. Hon vill gärna mysa och bli läst för just nu, och det är bara underbart! Passar mig som inte gärna leker på golvet så bra nu, och samtidigt får jag gosa med henne, min fina älsklingsdotter!

Pappa kom hem och vi lagade lite middag. Oxfalukorv och spaghetti, en alldeles ypperlig middag just idag.

Så drog jag iväg vidare för kvällsaktivitet. Möte med föräldraföreningen på förskolan. Mitt första, och även många andras första möte, ganska idésprudlande och lärakännande. Det kan nog bli riktigt bra det här. Jag ligger lite lågt med att ta på mig uppgifter, av förklarliga skäl just nu, men vi hade trevligt och många bra synpunkter kom fram.

Nu landa lite igen och snart väntar sängen. Imorgon har jag inget inplanerat, ska bara handla lite mat när jag lämnat Nova och sen tänkte jag ligga däckad i soffan heeeela långa dagen! :)

Kraaam på er!

Testar att blogga från mobilen. Segt men verkar funka. På pendeltåget påväg mot Söder, där min äldsta vän bor. Vi fattade tycke för varann redan på lågstadiet (eller var det ändå tidigare?)! Nu är det evigheter sen vi sågs men vänskapen lever kvar. :) härligt med såna vänner.

Imorgon är det nio dagar kvar tills lillebror är beräknad att titta ut. Nio. :) Spännande, dit kom vi liksom aldrig med Nova.

Gillar verkligen vår kapselmaskin som vi gav varandra i julklapp för drygt ett år sen.

(Förutom att jag i mitt tidigare liv var emot allt vad Nestlé heter... hrmm..)

Vi har en Citiz&milk D120 (svart) och det jag gillar mest är att man själv kan välja vilken typ av mjölk man vill ha till (om man vill ha mjölk). Det är ju inte alla som kan eller vill dricka komjölk i sitt kaffe, och skummaren gör finfint skum även av sojamjölk. Havremjölk har jag ännu inte testat...

Kaffet blir alltid tipptopp, och eftersom det finns 16 olika rostningar/kaffetyper att välja mellan så kan alla hitta just sin favorit. (Sen har de limited edition-utgåvor av vissa kaffesorter som det är lätt att förälska sig i också.)

Men.

I helgen bjöd vi vår gäst på kallt skum till latten, helt ovetande. När jag värmde på min mjölk så upptäckte jag att den inte blev varm alls. Den snurrade och lyste precis som vanligt, men plötsligt stannade den och blinkade rött. Hm. Iskall mjölk.

Inte bra.

Idag ringde jag till Nespresso (på 020-nummer, så det kostar inget, klockrent med sån kundservice) och förklarade problemet. Då sa först handläggaren (eller vad man nu kallar dem som jobbar därbakom, känns lite über att säga tekniker) att den kanske blev överhettad eftersom vi körde två "mjölkar" på raken och inte sköljde med iskallt vatten emellan (tydligen viktigt, ska tänka på det till nästa gång, jag brukar väl köra typ ljummet, men det her inte varit några problem tidigare). Men då borde den ju funka idag, så jag hällde i mjölk i kannan och drog igång maskinen. Den körde länge och väl och snurrade och surrade litegrann sådär som den brukar, lyste med fast rött sken som den ska när den värmer, men så samma sak igen. Plötsligt stopp och rödblink. Och iskall (eller kanske aningen varmare eftersom den nu varit ute i rumstemp i en minut) mjölk.

Under tiden vi väntade på att den skulle stanna (alltså innan rödblinket) så frågade jag om visparna. Det finns två olika; en för att värma mjölken och en för att skumma. Den värmningsvispen är pytteliten och har ramlat av flera gånger, och vi har en likadan maskin på jobbet som är köpt senare, som har en annan utformning på värmningsvispen. Så jag frågade om man kan beställa en sån ny variant på visp och hon erbjöd sig att skicka ut en uppsättning nya vispar gratis till mig. Nice!

Men sen när allt ändå pajade så blev lösningen att skicka ut en ny mjölkskummarcylinder och då ska vispar medfölja.

Så, om ett par dar får vi se om det är något i mjölkskummarprylen, eller om det är fel på bottenplattan på maskinen.

Jag är iallafall väldigt nöjd med Nespressos kundservice. Det är det enda företag jag varit kund hos som ringt upp mig helt apropå och bara frågat hur allt funkar eller om jag har några frågor, utan att försöka sälja på mig mer. När vi hade haft vår maskin i ett halvår ringde de och sa att de bjuder på ett avkalknings-kit vid vår nästa beställning. I like!

(Det är med nöjda kunder man får merförsäljning, och det verkar Nespresso ha fattat!)

I fredags:

Men vi hade en trevlig eftermiddag igår. Jag hämtade Nova tidigt, och mötte upp Noah med mamma utanför förskolan. Hade med mig vagnen, så Nova fick åka lite. Hon ville gå ibland så några sträckor gick hon men den största delen av vägen åkte hon vagn.

Iallafall, när vi kommer in på vårt område så ser vi mamma Malin som också har sina barn på förskolan, och bjuder in henne (och Tuva, som skolas in) också till vår playdate.

Det går bra, barnen verkar trivas ihop. Fruktfest, spel, lego, danslekar och verktygsbank. Fika och mammaprat och bara sådär härligt som det kan vara ibland.

Tack för en trevlig eftermiddag! :)

Kommer till förskolan. De ska vara ute. Byter kläder på Nova, vi skrattar lite till och med, hon är glad och nöjd och det går bra. BRA.

Visst börjar hon klänga lite och bli lite ledsen när jag berättar att jag strax ska gå, men det går över när hon får vara med Marianne.

Så jag tar ett hastigt farväl och går ut.

Men rikspuckot stannar och pratar med en annan mamma, och precis när jag kommer på att jag nog borde vara utom synhåll när Nova kommer ut, så öppnas dörren och jag hinner inte smita runt hörnet. Eller, först tror jag det, men det gjorde jag ju inte. (Missade desutom att stänga grinden ordentligt för den är trööög så jag måste snabba mig på att stänga den innan jag smet iväg igen.)

Så hon traskar ut först, får syn på mig och blir vrålledsen och förtvivlad och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Står en liten stund i solen, går ett par varv på parkeringen. Rastlös, orkar inte vänta på de andra mammorna för morgon-chatten, utan sätter mig i bilen och brummar hemåt. (För tänk om de skulle ut på promenad och hon får syn på mig igen? Hon hade ju inte slutat gråta när jag stängde bildörren...) Grinade lite i bilen på vägen hem. Kan hända att jag är aningens, aningen mer känslosam för tillfället, men rent logiskt var inte det där så smart.

Det som gick så bra. Så förstörde jag allt.

Tänk vad nätet kan ge en ibland. :)

Fick reda på i ett forum jag hänger i att det skulle skpaas en ny Facebookgrupp för oss som väntar barn nu under våren, och där har jag hittat två nya bekantskaper.

En som jag träffat vid två tillfällen och kanske lärt känna lite bättre hittills, som var här och hälsade på idag. Vi fikade och pratade och drack halvkall latte (det verkar som att mjölkskummaren på vår Nespressomaskin har börjat strula) och hade ändå himla trevligt. :) Kul! Ska bli roligt att se vems bebis som kommer först (hon var beräknad till i förrgår, och vi har ju två veckor kvar, men man vet ju aldrig) och att få utveckla relationen i takt med våra bebisar. :)

Vi är lata och har samlat all återvining blandat i en stor pappkasse i köket. Varken snyggt eller praktiskt, men återvinningslådorna har fått flytta ut i garaget nån gång för ett tag sen när vi tyckte det verkade smart, och jag åårrrkar inte springa ut dit varenda gång jag diskat ett mjölkpaket, lagat tomatsås eller skalat av plastpapperet på en glass...

Så idag var jättepappkassen full och maken hjälpte mig med att bära in lådorna i köket. Nova hjälpte sedan till med själva sorteringen, hon tyckte det var jättekul. Bra att man kan ge henne åtminstone nåt miljövänligt i arv när vi annars åker bil överallt.... :/

Så tog vi också tag i tvättberget. Nova gillar att slänga allt i olika högar på golvet, och nu har hennes kläder även hittat till garderob och byrå. Mina kläder befinner sig huller om buller i en låda som står på sängen och väntar på att bli ihopvikta, strumporna ligger kvar i sin hög (jag och maken delar), men den första sorteringen är iallafall gjord.

(Ja, lillebrors kläder som tvättades för ett tag sen har Nova nu tagit tag i också, hon tog ned dem från tvättställningen och lade dem i en egen hög bredvid sin. :) Gullunge!)

Jag har åkt iväg med återvinningen, och även handlat lite. Nu lunch, sedan städa lite och i eftermiddag gravidbesök av en blivande mamma jag träffat via internett.

Jahapp, då har vi passerat vecka 38+0 och knallar rakt in i vecka 39. Imorgon söndag motsvarar den dagen Nova beslöt sig för att komma ut. Det är liksom lite det datumet jag har ställt in mig på, och efter häromnatten hade jag nästan trott att det skulle hända lite mer, men näe. Inte nåt. Bara de vanliga fyra ordentliga värk-klustren per dag.

Maken säger att måndag är en bra dag för förlossning. Jag håller nog faktiskt med. (Även om det är smidigare med lämning av barn till barnvakt på helgen.)

Nåja, vi får se. Än kan det vara fyra veckor kvar...


Vecka 39 enligt allt för föräldrar:

Barnet
Barnet är ungefär 50 centimeter långt. Det har vuxit färdigt nu men kan fortsätta öka i vikt. Allt handlar nu om att förbereda sig på livet utanför din trygga mage. Barnet producerar fett för att klara sig i kylan utanför magen. Levern och hjärtat lagrar näring för att ta till vid syrebrist under förlossningen. Näringen hjälper även det nyfödda barnet att klara sig utan föda det första levnadsdygnet.
Vikt: 3 450 gram.

Mamma
Symfus-fundus är nu 33-38 centimeter. Kanske du känner dig som en jätte. I början av graviditeten är livmoderhalsen riktad bakåt för att hindra att öppningen vidgas. Nu ändras riktningen och livmoderhalsen kortas ner några centimeter. Du kan känna dig tung och trött samt ha kraftiga förvärkar. Men härda ut, snart är förlossningen här.

Vila!
Vila så mycket du kan, du behöver alla krafter. Har du svårt att sova på natten, ta igen det på dagen. Det gör inget om du vänder på dygnet, det kommer du i alla fall att göra när barnet är ute. Bättre att ständigt vara så utsövd som det går, eftersom du inte har någon aning om när förlossningen sätter igång. Kanske får du inte sova på 24 timmar om du har en lång latensfas med värkar som håller dig vaken. Så sov så ofta du bara kan innan! Har du svårt att sova - vila istället.

Pappa/partner
Nu är det dags vilken dag som helst! Kanske adrenalinet börjar pumpa när du tänker på förlossningen. Det är svårt att föreställa sig ett liv efter magen. I alla fall om det är första gången. Prata med dina nära och kära om hur det var för dem.


Hos barnmorskan/kontroller
Nu kan det vara dags för sista besöket hos barnmorskan före förlossningen. Men försök att inte bli allt för besviken om det blir några besök till. Barnmorskan kontrollerar hur barnet ligger, kollar ditt blodtryck samt lyssnar på barnets hjärta. Kanske får du ta ett extra urinprov eller blodvärde. Prata gärna om förlossningen om du är orolig. Idag förs journalen elektroniskt, så det enda ni behöver tänka på att ta med i pappersform är blodgrupperingskortet.

Libero.se:
Barnet:


Kommentarer: Jo, jag fick min journal utskriven eftersom vi också har ganska nära till UAS (typ fjärdehandsvalet) och de inte tillhör vårt landsting. Vi skrev lite om graviditeten och om mina önskemål inför förlossningen och BB-tiden. Det viktigaste för mig är

• att försöka få till en vaginal förlossning så länge det inte innebär någon risk för mig och/eller barnet.
• att bli informerad och guidad genom förlossningen på bästa sätt, och få tips om olika smärtlindringsmetoder (både medicinska och icke-medicinska) beroende på var vi befinner oss i förloppet och hur de ser att jag mår.
• att få upp barnet på bröstet. Det kände jag mig lite snuvad på förra gången, trodde det hade med kejsarsnitt att göra men andra snittade mammor har fått det, har jag fått reda på i efterhand.
• att få umgås så nära som möjligt med barnet (och inte bara få se honom nån minut innan han försvinner i två timmar nånstans...)

självklart beroende på min och hans hälsa.

Lillebror har nu avancerat till "ruckbar". Inte fixerad, men det behöver ju inte ske förrän det är dags. Huvet åt rätt håll, rumpan och fötterna övar ibland på att ta spjärn uppifrån revbenen och det ilar till ordentligt när han vrider på huvudet i bäckenet på mig. Det känns lovande.

Efter en lugn morgon med nybakade källarfranskor till frukost har vi nu gosat in oss i soffan/fåtöljen jag och Nova, och tittat på diverse klipp på youtube och nu går hennes för tillfället favoritskiva runt runt i spelaren (vi fick ju med en skiva med barnsånger och tillhörande bok med bilder när vi köpte babyvakten).

Pappa har börjat montera ned elen som går runt garageporten och ut till dosan utanför, för i nästa vecka (eller veckan därpå) så kommer killarna som ska montera vår nya garageport, och då är det ju bra om den är borta.

Strax ska vi göra oss iordning och åka till Novas morfar så han får träffa trollungen (och kanske magen för sista gången också), det var länge sen vi sågs nu så det ska bli härligt att umgås lite.

Redan imorse när jag lämnade Nova på förskolan pratade pedagogerna om vad de nyss hört på radions nyheter. Det kraftigaste jordskalv som drabbat Japan på 140 år. Efterföljande tsunamivattenvägg på 10 meter.

Har svårt att förstå.

Känner stor tomhet och maktlöshet inför naturens krafter. Skoningslöst, hämningslöst.

(och tackar i hemlighet lite extra för att vi bor i Sverige...)

Min lillebror är just nu i San Francisco på semester. Känns sådär, om jag ska vara ärlig.

Mäktiga hemska bilder på förödelsen finns till exempel HÄR.

Det har ju inte gått något vidare för mig och Nova den här veckan när jag har lämnat henne på förskolan. Hon har gråtit hysteriskt tre dagar och en dag när jag lämnade ute vrålade hon gråtande efter Mamma! i säkert fem minuter efter att jag försvunnit ur synhåll. Jag går sönder. Hur gör man?

Tog iallafall upp telefonen idag och ringde förskolan (mitt i lunchen, sorry). Fick prata med "hennes" pedagog (de har olika grupper som de är ansvariga för) och vi kom överens om att hon ska ta emot Nova när jag kommer, punktmarkera henne liksom, och göra avskeden så korta som möjligt under den kommande veckan.

Det är mycket nytt nu för både mig och Nova och eftersom vi dessutom har lämnat ute flera gånger har det blivit lite osäkert hur det ska vara just den här dagen. Så jag ska också försöka komma ihåg att ringa på morgonen, innan vi åker till förskolan, så jag och Nova vet ifall de ska vara ute eller inne när vi kommer.

Det kan inte vara lätt för henne att helt plötsligt bara slängas in i aktiviteter på förskolan, tidigare har hon ju kommit dit långt före många av sina kompisar och långt innan frukost, och fått landa ordentligt innan dagens aktiviteter startas upp. Nu kommer alla på en gång (alla 15-timmarsbarn börjar 9 på morgnarna vilket är då vi lämnar) och aktiviteterna är redan på uppstart.

Hoppas det blir lite bättre för henne nu, med tydliga rutiner igen (det är väl bara detta med inne/ute som inte går att rutinstyra), hon är precis som jag väldigt mycket tryggare när saker blir som man förväntar sig.

Värkarna fortsatte komma och gå under hela natten. Gick och la mig vid tio, men klockan tolv hade jag fortfarande inte somnat. Blev inte så mycket sömn, hade ont till och från hela tiden. Och när det inte var värk på gång var det ju stelhet i höfter, rygg och knän. Gosh vad skönt det ska bli att kunna ligga åt olika håll, eller ha benen rakt, eller hur man vill! :)

Men nu på dagen har jag bara haft två omgångar med värkar. Så det är nog ett tag kvar iallafall, även om det ju känns att det närmar sig! :) Spännande. På söndag har jag gått lika långt i graviditeten som när Nova kom. Söndag är väl en bra dag att födas på, eller? :)

Nu ska jag försöka få i mig nåt att äta lite snabbt innan jag drar iväg till barnmorskan. Hoppas det blir sista gången (för nästa tid vi har bokat är ju inte förrän i april!!!)!

Ja, det är sant, vi väntar barn! ;)

Idag hade vi ytterligare en jobbig lämning på förskolan, Nova ville inte släppa taget och när jag försökte gå klängde hon sig fast vid mitt ben. Skär i hjärtat att lämna henne så. Det är tur jag vet att det går över ganska fort, nu skulle de ha samling strax efter och hon vinkade motvilligt i fönstret i Marianas famn, men hade slutat gråta iallafall.

Försökte verkligen vila idag, fastnade ett par timmar framför datorn (fasen vad mycket skräpmejl man får ibland, rensarensa, och läsa ikapp lite på Bloglovin och diverse forum...), kollade sedan på gårdagens avsnitt av BigBrother i liggande ställning i soffan, åt lite lunch och fortsatte ligga ned. Slumrade faktiskt till en liten stund framåt ettiden nånting. Skönt.

Lite jobb skulle jag ha hunnit med men orkade inte riktigt, så det blev litegrann senare på kvällen istället. Nu är hjärnan lite för trött så det sista får bli imorgon. Sen lång jobbpaus tills månaden är slut. Det blev lite väl mycket precis för att vara den första veckan jag är föräldraledig, men jag tror att i längden är det ett bra sätt att hålla kontakten med arbetsgivaren, att jobba några timmar här och där. Skönt att jag kan göra mina uppgifter den tid på dygnet det passar mig. :)

Hämtade ut ett paket jag beställt från Allt För Föräldrars nystartade webbshop. En babyvakt, som vi tidigare spanat på och som nu är på rea. I paketet ingår också en CD-skiva och bok med barnsånger om djur. Nova gillade den skarpt och ville lyssna igen direkt! (Jag hade dessutom en rabattkod, så kalaset gick på 716kronor eller nåt sånt, klockrent!) Handlade lite ris och kompletterade med frukt och lite sånt vi behöver, sen var det hämtning på förskolan.

Middag, mysa i soffan, fejsbooka lite. En tjej i en av FB-grupperna jag är med i målar tavlor av foton, och har en nystartad blogg där man kan se några av hennes alster. Väldigt sugen på att beställa en tavla med barnen på så småningom! Klicka HÄR.

Tänkte också testköra siten Värktimer.se där man kan klocka sina värkar, när jag fick en av de jobbiga andasvärkarna, och klickade på. Kanske var det en enda ihållande, men den gick upp och ned i intensitet (i början svettas man sådär ni vet, ansträngande bara att leva) så det blev tre värkar á 17, 22 resp 27 sekunder inom loppet av tre minuter. Och sen inget alls förrän en fjutt kom in 16 minuter senare. Sen inget.

Lagom oregelbundet, kan man säga. Men jag hoppas ändå nånstans att de här onda värkarna kan mjuka upp lite därnere och göra det kommande förloppet lite smidigare, när det nu blir dags.

Imorgon barnmorskan, sen hämtar jag Nova lite tidigare och vi får hem Noah på playdate på eftermiddagen. Har för avsikt att promenera med vagnen till och från förskolan, men vi får se hur ont jag har just då. Kändes sist vi gick som att EN riktning hade räckt. Men det går ju liksom inte riktigt...

Jag tävlar hos Mitt Nya Liv om en Goodiebag

Har haft röj hela dagarna nu sen jag blev föräldraledig.. :P Här kommer en sammanfattning av denna vecka hittills.

Måndag:

Nova ledig från förskolan, vi var på Monday Mornings i Kids Court i Kista Galleria tillsammans med Cleo, Cleos och Noahs mammor, och småsyskon. Vilket röj det blev! Nova ville knappt ens fika, för det fanns så mycket att utforska. Lekhörnan var ju totaltoppen, Nova och Cleo röjde runt järnet. Hoppade, sprang, busade, balanserade, rutschade och pillade på aktivitetstavlor. Jag hängde med och höll lite koll på tjejerna, så jag missade föreläsningen om barnsäkerhet men det gjorde inte så mycket. Barnens glädje uppvägde det ordentligt. :)

Nova var ganska bångstyrig när vi gick omkring i affärerna och vägrade lyssna, vägrade gå med oss och vägrade åka vagnen, så vi fick ha både ett och två ordentliga snack. Pannkakor till lunch var beställt, men vi hittade inte riktigt nåt bra ställe för det, så till slut blev det en lunch på Max istället. Chicken nuggets. De fick olika leksaker; Cleo fick en docka/gosefigur i form av Snusmumriken (tror jag det var, det är väl han som ser ut som Skogsmulle?), och Nova en film, med två koalabröder. Men det är lite svårt att se den när man sitter på ett hamburgerhak. :)

När de andra avvek så lekte vi en liten stund till i lekhörnan innan vi åkte hem. Tre timmar i Kista Galleria var alldeles lagom för att bli utmattad. :P Tror hon sov en stund i bilen på vägen hem, kanske tio minuter-en kvart sådär, men ville inte sova när vi kom hem. Då var jag sådär lagom mör och hade uppskattat en tupplur, men icke.


Tisdag:

Nova på förskolan. Jag åkte och handlade efter att jag lämnade henne, och hade sedan en lunchdejt med Viktoria inne i stan. Det blev pendeltåg in (orka tullavgifter och dyr parkering) och lite promenerande inne i stan. Ganska lagom lite promenerande, magen är ju inte så sugen på att gå långa sträckor. Vi catchade upp lite iallafall, åt lunch och tittade på barnkläder och fikade. Blev himla kär i Lindex nya babykollektion:



Tyvärr behöver vi inte några babykläder just nu... :(

Pendlade hemåt igen och handlade semlor och tösalt (eller inte salt utan nån miljövänlig annan grej, men den ska tina upp is iaf) på vägen hem. Hämtade dotter och hem och laga mat. Puh.

Onsdag:

En dag hemma. Nova på förskolan och hon var helt hysterisk och jätteledsen när jag lämnade. Så länge har jag inte hört henne gråta förut, höll på att gå sönder flera gånger när hon sprang tillbaka till mig. Nackdelen med att lämna ute på gården, när pedagogen håller på med annat barn... Men det kanske också är en vanefråga, vi har ju bara lämnat ute två gånger i hennes liv, liksom. Ringde tillbaka senare och kollade läget, och då var allt okej.

Försökte vila lite hemma, men kom på att jag missat att jobba igår så det blev lite jobb, men jag lyckades ändå slumra en liten stund i soffan på eftermiddagen.

Hämtade klockan två, och gick tillsammans med Cleo (och mamma och lillebror) hem till Noah på playdate. Kul att kunna umgås lite mer på hemmaplan med mina kära mammakompisar. Barnen lekte bra ihop, men vid ett tillfälle blev det lite kaos när Noah och Nova slet i samma sak och båda vägrade släppa. Fruktfika, rita, spela spel, lägga golvpussel, åka bil, ja lite allmänt lek och bus.

Hem och vara ute en stund, laga pannkakssmet och inväntat fadren. Han är bättre på att steka pankisar! :)

Efter maten mamma-dotter-bad, och nu slappa lite framför teven och antagligen slockna i soffan så småningom! :)

Ha en trevlig kväll!

Jag är med och tävlar inne hos EN POJKMAMMAS VARDAG som lottar ut TVÅ par Kalle Kryp i samarbete med DARLINGEXPRESS. Var med och tävla du också! Tävlingen avslutas den 19 mars klockan 21.00

Linas matkasse föregående vecka sträcker sig just nu en bit in på denna. :) Vi har två rätter kvar att laga, och idag blir det veckans "tuffa"; Drumsticks BBQ-style med salsasås, råstekt potatis och majskolv.

Tänkte att det var smidigt att göra den en dag som denna när vi ändå är hemma.

Men tänkte inte riktigt lika mycket på att man ju oftast måste stå upp när man lagar mat, och att vi skulle vara ute på äventyr idag...

Well, jag skalade och tärnade potatisen, blandade kryddmixen till kycklingklubborna och geggade ihop allt, hackade iordning salsan, och dukade tillsammans med Nova. Nu får maken steka potatisen, för min rygg håller på att gå av känns det som. Men det går ju det med.

En härlig BBQ-doft sprider sig nu på nedervåningen (brukar lägra övervåningen lagom till läggdags) och magen börjar kurra lite.

Det ska bli gott med mat! :)

Och Nova har längtat efter majskolvar sen hon såg våra hållare i lådan härom veckan.... så jag hoppas att även hon blir nöjd.

...den gamla liggdelen till Briovagnen. Hur fräsch som helst, Nova använde den ju inte så länge (har för mig att hon var fem-sex månader nånting innan vi bytte till sittdelen).

Men hon är lite större nuförtiden...

Det här vore ju alldeles toppen att få vinna till Novas känsliga hy och till kommande lillebrors bebismjuka hud.

 

Vi var bjudna på kalas idag, till Novas kompis Noah som nyss fyllt tre. Jag hade lite extra tid innan vi åkte så jag passade på att måla naglarna (något som jag inte gjort på säkert ett halvår; minns att jag hade med mig ned till Göteborg i september förra året, och innan dess minst lika länge till).

Nova kom förbi och såg mina lila naglar så hon ville också ha färg. Först bara på ena tumnageln, sen på alla fingrarna. När jag målat en hand och den andra tumnageln ville hon plötsligt inte alls ha färg, utan tvätta bort. (men då kunde jag ju inte gärna ta borttagningsmeddel direkt när mina naglar är nymålade och allt) Men sen stördes hon inte längre av det och började bolla ballong med pappa. Fin blev hon iallafall. :)

Kalaset var precis lagom, vi kom lite före utsatt tid men det var helt okej. Skönt för Nova också att vara först så hon fick vänja sig när det kom allt fler besökare och barn. Kul att träffa några nya människor också, och smaska på smarrig fika och fruktsallad! Barnen lekte på ganska bra och Nova brukar leka bäst med en kompis, lite sämre med flera stycken, så det blev lite gråt ibland men hon hade ändå väldigt kul (precis som vi)!

Noahs mamma Camilla, Cleos mamma Jessica och jag ska ses imorgon också och åka till Kista Gallerias Kids Court, där de har ett event varje månad. Den första måndagen i varje månad har de "monday mornings" dit man kan komma (efter anmälan) när man är hemma med barn, och de bjuder på fika och ett föredrag, olika varje gång.

Vi får väl se hur föredragigt det blir för min del, för Nova kan vara lite överallt, och hon har ju ännu aldrig lekt i just deras lekhörna, men jag tror ändå hon uppskattar att få göra saker med mig och få lite fokus. Och jag uppskattar alltid gratisevent och goodiebags. ;)

På förmiddagen igår möblerade vi om lite i vårt sovrum igen. Back to basics. De två byråerna stås nu återigen längs österväggen, sängen är utflyttad lite mer till mitten av rummet och babybaysängen är nu hopkopplad till vår säng. Nova och jag bäddade, hon valde lakan och hjälpte till med att lägga på filten över så att inte sängen ska damma igen innan lillebror kommer ut.

Och så provade vi den nya vagnen igen. Vi gick på "promenad" runt i köket och vardagsrummet och Nova fick åka lite. Jag justerade selen så att hon kan ha den, och jag gillar den, rejäl och verkar ganska skön med tjock och fin vaddering för axelbanden. Tycker om att insatsen (ligg- eller sittdel) fästs ganska högt upp på vagnen, eftersom både jag och maken är ganska långa (192 resp 178cm), och med så hög sits är det bra att ha en sele så barnet inte skulle råka falla ut.

Jag provade också att fälla ihop vagnen några gånger, för att kanske kunna inviga den imorgon när vi ska till Kista. (Då är det bra om man får in den i bagageutrymmet)

På eftermiddagen kom mormor och Anders över på lek och bus och massa fika. De hade med sig både godis och kanelbullar, och trots att Nova redan fått sitt lördagsgodis så gick det ned några bitar till. :)

Bus bus bus och läs läs läs och lite pussel och målning av handavtryck och fullt av kärlek. Alltid lika härligt att få besök!

I torsdags var Nova ledig från förskolan och vi hade bestämt dejt med hennes bästis och deras familj för att åka till Barnens Djungel. Novas första besök på ett lekland. Förra helgen öppnade ju ett nytt och stort i Upplands Väsby, Lek&Bus Stockholm, och det lockar förstås men jag tänkte att det nog är smart att testköra i lite minder skala först.

Hon trivdes som fisken i vattnet från första sekund, och sprang runt med Cleo överallt på en gång! :) lilla bollhavet, hoppborgen och stora klätterställningen, varvat med tågbanan. Om och om igen. Nova ville åka den stora uppblåsta rutschkanan också, men det kändes som att de är lite för små för den än så länge.

Vi åt lunch där, och Nova åt sin första ordentliga portion på flera veckor. Två pannkakor gick ned i ett huj, och hon bad först om mer men sen ångrade hon sig. Jag var så glad över att hon åt (hon har ju ratat både pannkakor och korv och glass på sistone). :)

Tjatet om glass inträdde långt tidigare än lunchdags, men eftersom de båda ätit bra så fick de välja varsin glass en stund efter maten (vid ett tillfälle då de inte tjatade för stunden). Nova valde den största struten hon kunde se, den glittrade och blänkte i papperet och kostade 25 kronor. Fine, hon har ätit bra och den här gången kan hon väl få välja en glass kände jag. Men den var ingen favorit, hon gillar inte hackade nötter och krispiga saker i/på glass, så det slutade med att halva struten smälte bort och halva åt jag upp. :P

Sen var det dags att åka hem, och lagom tills vi packat ihop oss smet tjejerna upp längst bort i den stora klätterställningen. Först väntade vi en liten stund, och sen var det dags att försöka guida ut dem. Nova brukar inte "gå på" hoten om att jag går därifrån utan henne, men den här gången blev hon rädd och ledsen på riktigt. Och kanske var det ganska bra, eftersom hon då faktiskt lyssnade på mig och försökte ta sig ut.

Så jag guidade ut tjejerna (även om Cleo dröjde sig kvar lite extra igen men när Nova gått var det inte lika kul att busa däruppe) och så pratade vi ordentligt om att man måste lyssna på mamma och att det inte blir några fler såna här utflykter om hon inte lyssnar. (Vi får väl se hur länge det håller i sig...)

Men Barnens Djungel var en hit för Nova, och känns som ett ganska givet ställe att tillbringa en del förskolelediga dagar under föräldraledigheten.

Idag räknas vår bebis som fullgången. Härligt! Nu är det bara resan ut kvar. Hoppas han vill göra den snart. :)

Har haft lite underliga känningar idag, ordentligt med smärta i en duktig värk i förmiddags, ilningar som inte varit där tidigare och lite extra party i magen idag. Det är så lätt att leta efter tecken, men slemmisen har inte släppt än så det är nog ett tag kvar. (Minns inte hur det var med Nova, ifall det släppte nåt veckan/veckorna innan vattnet gick?) Men en ordentlig värk om dagen har väl aldrig öppnat nån livmodertapp?

92,5% av graviditeten har passerat. Verkar lovande. :) Man börjar se ljuset i slutet av tunneln. Och samtidigt förfasas av vad vi har gett oss in på? hur ska det här gå egentligen, är vi mogna för detta? Och det blir vi nog när det är dags, men det känns hisnande. Precis som förra gången. Nu har vi förhoppningsvis lite bättre koll på vad som kan hända, en annan ingångssyn på bebislivet och en insikt om att det inte alls behöver bli en likadan bebis som den vi hade sist. Men vi har ju verkligen ingen aning. :)

Såhär säger Familjeliv om vecka 38:

Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.

Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.

 

Allt för föräldrar:

Barnet
Barnet förbereder sig nu för att födas. De flesta av alla barn som föds i Sverige kommer ut mellan vecka 37+0 och 41+6. Ungefär fyra procent föds före vecka 38. Det råder oklarheter om vad som sätter igång förlossningen, men en forskning säger att det är barnet som bestämmer när det vill komma ut. Man anser då att graviditetslängden finns i ditt barns arvsanlag. Det anlaget har alltså bestämts efter vad som är normal graviditetslängd i din och din partners familj. Att barnet vuxit till en viss storlek har ingen direkt betydelse för när förlossningen sätts igång, men moderkakans livslängd spelar in.
Vikt 3 200 gram.

Mamma
Vissa kvinnor ökar i vikt under hela graviditeten, andra stannar av mot slutet. Båda sätten är helt normalt. Däremot ska du vid plötslig viktökning eller viktnedgång kontakta din barnmorska. Nu kan det vara svårt att hitta kläder som räcker till. Klä dig bekvämt. Bylsiga, luftiga tröjor och byxor är helt rätt. Du har nog att fundera över och behöver inte öka bekymren genom att klä dig obekvämt. En del gravida kan uppleva en surrande känsla när barnets huvud stöter emot musklerna i bäckenbotten. En del kvinnor drabbas av besvär med diarré i slutet av graviditeten. Det beror troligtvis på en ökning av hormonet prostaglandin som har till uppgift att tömma tarmen inför förlossning.

Navelsträngen runt halsen
Oroar du dig för att barnet ska ha navelsträngen runt halsen när det föds? Att navelsträngen sitter runt barnets hals är mycket vanligt. Ungefär en femtedel föds så, men det är oftast inga problem eftersom barnmorskan lätt kan lossa den vid födseln.

Pappa/partner
Förlossningsväskan bör packas nu om ni inte redan gjort det. Väskan innehåller allt sådant din partner, du och den nyfödda kan behöva under tiden på förlossningsavdelningen. Exempelvis inneskor, mjuka kläder, annat ombyte, morgonrock, necessärer, barnkläder, musikspelare, energikost och kanske mackor till dig själv. Du kan ta som ditt ansvar att ta med en fungerande kamera eller en videokamera och mobiltelefon. Eventuellt extra batterier, film eller minne till digitalkameran. Väntan kan bli lång och ett spel, såsom kort- eller tärningsspel, kan vara bra för att få tiden att gå. Vad behöver du för egen del?

 

Liberoklubben:

På förskolan igår bad de mig ta med Novas vagn hem, eftersom det är så trångt i förrådet och hon ändå inte sover middag på dagarna längre.

Såklart gör vi det, vi behöver ju inte ha vagnen där, men det känns ändå lite snopet eftersom vi just fick tillgång till den platsen. Nä, jag vet, det är ju ett och ett halvt år tills vi förhoppningsvis behöver ha en vagn där igen, men då är det säkert andra barn som hinner före igen (eller får annan information än vi, som det var sist).

Och så stor hon börjar bli. Det är verkligen en stor skillnad på hur mna kan prata med sitt barn när hon blivit alltmer verbal. Vi kan föra diskussioner och (ibland) kompromissa om vi inte riktigt har samma åsikt om saker och ting. Man märker i större grad hur hennes personlighet börjar framträda allt mer, och hur omtänksam och härlig vår dotter faktiskt är. Och vilket temperament hon har... Det är förstås alldeles jättebra att hon vågar visa känslor och bli arg och sur och glad och rädd.

Men mygod hur påfrestande det är att vara förälder. Och när jag märker att hon säger saker just bara för att få en reaktion... då blir jag riktigt frustrerad och sur och kanske påverkar också mitt nuvarande "tillstånd" mitt tålamod mer än jag vill tro, men tålamodet tryter så himla lätt och det händer alltför ofta att hon får just den förväntade reaktionen och inte en vuxen sådan.

Samtidigt är det förstås viktigt att vara tydlig och visa att man blir glad/ledsen/rädd/besviken etc, att det inte är okej att göra illa andra människor och så, men föräldraskapet är verkligen en utmaning. Hur gör jag detta på rätt sätt, i varje given situation, för att hon både ska förstå och samtidigt veta att hon är älskad? Och hur vet jag att jag är tillräckligt konsekvent? Jag kan reagera olika på samma beteende i olika situationer (eller när jag är olika trött).

Nä, det blev ingen sovmorgon idag idag heller. Så fort pappa har stängt dörren och åkt mot jobbet så ropar hon till. Jag gick ned och gjorde lite välling, som hon fick dricka själv medan jag gosade ned mig i täcket igen. Hon ville inte komma in till stora sängen, utan sitta på sina kuddar. Fine. Men efter en stund kom hon in, tydligen hade tågbanan gått sönder (när Lollo & Bernie var här i helgen, tillade hon).

Hon såg ju direkt Babybaysängen (ska ta kort på den senare så ni får se) och sken upp när jag sa att lillebror ska få sova där när han kommer ut. Hon ville prova såklart, men lyckades inte lägga sig ned. Den är ju inte så lång som hon. Så hon satt en stund vid huvudändan och vi pratade. Om hur hela familjen nu får plats i sängen eftersom lillebror får sin egen lilla hörna, och hur hon ville gosa med honom när han kommer ut. Hon är så fin med lillebror, och han har ännu inte ens sett dagens ljus. (Hoppas hoppas att allt går som det ska så det blir en lillebror till slut, här kan man säga att vi har byggt upp förväntningarna...)

Så gick vi in till hennes rum och tittade på tågbanan. En spårdel hade lossat lite, och så fort den kom på plats igen så var det runt runt som gällde.

Vi gick till "stranden" inne i mammas och pappas sovrum (med solglasögonen på), och medan mamman tömde och fyllde diskmaskinen så var det klistermärken som gällde. Nova har fått en bok med klistermärken av mormor och Anders, som hon älskar! 333 klistermärken med prinsessor och slott och kungar och djur och fina kläder, och hon vill "klistra" så fort hon får chansen. :)

Nu har vi myst i soffan en stund och Chuggington är precis slut. Nu ringer också morgonens gå-upp-alarm. Om en liten stund ska jag börja förbereda frukost. Vi får väl se om det är nån annan än jag som äter...

Tjocka slemhinnor har jag ju haft sen i somras (ungefär vecka 7 i graviditeten, det var då det mesta kom), speciellt påtagligt på nätterna, och snarkningarna har antagligen inte upphört sen dess, men som tur är har jag en make som kan somna/sova igenom nästan vad som helst. ;)

De senaste dagarna har jag också varit ordentligt täppt även på dagarna, men i perioder. Utomhus är det som bortblåst, och när jag kommer in kan det dröja ganska länge innan det kommer (och det spelar ingen roll ifall det är hemma eller på jobbet eller hos grannen eller på förskolan). Men. När det kommer så är det tjockt så inihel*e och ungefär omöjligt att andas, annat än flämtande genom munnen.

Kanske är det graviderierna som tar fart såhär på sluttampen (?) och kanske är det Novas förkylning jag åkt på. Vad vet jag. Störigt är det iallafall och jag har så lätt att tycka synd om mig själv just nu. :P Stackars, stackars. :/

Nova låter också lite bättre, men hostar en del när hon sjunger eller springer omkring. Bara en kortis nu vid läggdags, skönt.

Undrar om Nova har kommit in i nån separationsångest-period av nåt slag. Hon vill aldrig bryta upp sin nuvarande aktivitet och göra det jag vill (tex äta frukost, gå till förskolan, hälsa på en kompis, klä på sig, gå hem från förskolan...). Jag försöker förbereda henne i lagom god tid innan, tre påminnelser brukar hon få och sen är det dags att göra det vi ska göra. Men det funkar inte.

Hon stretar ändå emot, och när det gäller gåhem-biten hittar hon nya saker hon bara måste göra innan vi kan gå. Jag kan känna att det är helt okej om hon läser klart boken hon håller på med, kanske tillochmed läser en bok till, men när vi har kommit överens om att vi ska gå hem efter den boken och jag påminner henne om det så ska hon bara. Hoppa här, springa där, leka med nån annan leksak hon hittar på vägen mot hallen....

En halvtimme är en halvtimme. Jag tycker det är för lång tid för en förskolehämtning. En kvart kan jag tycka är max.

Hur får man barnet att vilja följa med hem, vilja göra nåt annat? Hur får man barnet att äta?

Vi har ju haft lite matstrul den senaste veckan igen, eftersom hon har varit sjuk (hon vill aldrig äta nåt annat än yoghurt och glass då), men nu går inte ens de vanliga "trixen". Hon vägrar äta helt enkelt. "Jag vill inte äta!" skriker hon och vi ber henne åtminstone sitta med oss vid bordet. Ibland går en halv köttbulle ned. Aldrig den maten vi stora äter. Idag åt hon en halv portion yoghurt och smör och mjukost som var pålägg på en smörgås (inte brödet) till middag. Visst, det är mer än hon åt till frukost, men det känns ändå inte okej. Jag känner mig inte heller bekväm med att servera frukost till middag, men vad ska jag göra?

Inatt sov hon oroligt, och vaknade tidigt eftersom hon var så hungrig. Vilket beror på att gårdagens middag bestod av två köttbullar. Hon är gnällig och klängig, och det är ju inte så konstigt, jag är också grinig när jag inte har ätit ordentligt. Hon fick välling imorse. Sen var hon pigg och glad, en helt annan person igen.

Vi har ju haft såna här perioder det senaste halvåret, och jag har tänkt att det får vara som det är, så länge hon äter okej på förskolan. men idag hade hon knappt ätit där heller. En varmkorv på förmiddagen när de grillade ute på gården. Ingen lunch (och då var det ändå pannkakor, en favvo). En smörgås på eftermiddagen. Hur orkar hon busa och leka? Orkar hon det?

Jag vet att det är förändring på gång. Jag vet att mitt tålamod är kortare än vanligt eftersom jag är så slut i både hjärnan och kroppen varje dag (ibland redan när jag vaknar för dagen). Jag vet att hon vet att det kommer hända något, men hon förstår inte när eller riktigt vad som kommer att hända när lillebror kommer. Och det vet ju inte jag heller.

Men jag vill att hon ska överleva tills dess...

När jag (efter en lååång morgon och inte den sovmorgon jag önskade - vi gick upp 5.54) lämnat Nova på förskolan, åkte jag hem och åt litegrann och begav mig sedan ut mot Rimbo där jag hämtade vår BabyBay.  Min fina mamma hjälpte oss med att Tradera hem den, men den överskred vår budget litegrann (hrm... ganska mycket) så hon stod för resten av kostnaden! Tack finaste mamma! ♥

På vägen hem kompletteringshandlade jag lite på Willys och Coop, och sen däckade jag en stund i soffan. Pratade med kusin Anna och det var härligt att höra hur bra de har det, hon och lilla Alva. ♥

Så bar jag upp sängen och placerade i vårt sovrum. Tänkte att maken ska få vara med och justera den senare, för det ska skruvas på fyra ställen för att höja upp botten lite, och då kanske det underlättar om någon håller i.

Men jag kunde inte hålla mig från att gräva i våra lådor och skåp och hitta vagnsbäddset och kudde (men täcket har jag ännu inte lokaliserat helt) och smygbädda lite. Tänk, vad mysigt det kommer bli när vi har vår lille son hos oss och han sover bredvid mig i den! Klockrent också eftersom Nova då också får plats i vår säng mellan oss stora! :D

Jag hade planerat in en dejt med en gammal klasskompis imorgon, som också ska ha barn nu i mars, med bf en vecka tidigare än vi. Men eftersom jag inte hade hört något från henne på ett par dagar, och det senaste var att "proppen" gick, så var jag tvungen att skicka ett SMS och höra om de hade blivit med bebis än. Och det hade de! :) Lilla Laura kom i helgen, på natten mot söndagen. Ååh, längtan till BB och bebisgos! Vilken chock och kärleksvåg som möter en när man för första gången blir förälder! Jag tror nog att det är lika häftigt varje gång, och jag längtar verkligen.

...så vi ska inte ses imorgon, men det kanske är bra att jag får vara hemma och plocka lite och faktiskt ta en liten paus också, har ju redan bokat in något varje dag för en vecka framöver.... Städa behövs, och få ordning på det sista av bebissakerna skadar nog inte heller. Tvätta om alla lakan och sånt, kanske ta en sväng till Barnens Hus och införskaffa en till upplaga av täcke och kudde till vagnen (för nu ska vi ju ha en uppsättning till Babybayen ju).