Tokigt soligt ute idag. :) Härligt.

Snuttan ramlade två eller tre trappsteg igår, rakt ned på klinkergolvet i hallen. Hon satt på knä och pillade med sin jeansjacka och vände sig sedan om och skulle gå ned för trappen, men det gick ju inte riktigt som hon tänkt.. Jag trodde först hon slagit i ansiktet, för det såg ut som att hon landade snett på kinden och pannan. Och attans vad ledsen hon var! Det skar i mig tusen gånger om, hon var så förtvivlad!

Efter en evighet av kramar och pussar och lugnande ord, i själva verket var det väl nånstans runt tre minuter (nog det längsta hon gråtit nu på senare tid) blev hon lugn och satt och snyftade i mitt knä länge. En napp i munnen, en i handen, och så MakkaPakka som är hennes bästa gosedjur just nu. Mamman stryker över håret och gungar ltie lätt fram och tillbaka med snuttis i knät.

Hon var varm och röd i hela ansiktet pga gråten, och inte bara där hon slagit i sig, men däremot pekade hon på sin högerfot flera gånger och sa "aj", "jappa", "ont", "bäja". (Aj, trappa, ont, bära). Det syntes ingenting på foten, varken någon rodnad eller svullnad, och när jag försiktigt tryckte litegrann verkade det inte finnas en såndär jätteöm punkt direkt. Men gå ville hon inte.

I morse vägrade hon också att kliva på foten. Vi försökte locka henne att gå och luras lite, och några steg tog hon men hon visade hur ont det gjorde och det var plågsamt att se.

Pappan lindade foten, och vi provade att gå med skor lite också, och det gick bättre när det var lite mer stabilitet runt foten.

Jag ringde sjukvårdsupplysningen och hörde efter ifall det var någon idé att låta en läkare titta på foten, eftersom det varken var missfärgat eller svullet, och sköterskan jag pratade med sa att det nog var bra att åka in, då små barns skelett fortfarande är så pass mjukt, och de inte blir svullna lika lätt även om det finns en liten spricka eller så.

Så vi väntade tills närakuten skulle öppna vid åtta, och så åkte vi dit hela familjen. Vi fick vänta några minuter innan de öppnade, men vi var först och fick komma till doktorn ganska omgående trots att vi inte hade någon bokad tid. Det är skönt att de prioriterar små barn, tycker jag. Tålamodet tryter fort på de små, och som förälder är man förstås orolig för sitt lilla barn, särskilt när det inte pratar så nyanserat och kan beskriva hur det känns.

Sköterskan fick se hur Nova försökte gå, men för doktorn ville hon inte ta lika många steg. Doktorn kände och vred och klämde lite på foten, men han tyckte inte det verkade som att något var av, då skulle hon ha reagerat mer på trycket, och kanske ändå vara lite mer svullen, sa han. Om hon fortfarande inte vill stödja på benet "om nåt dygn till" så skulle vi komma tillbaka för röntgen.

Jag och Nova åkte hemåt igen, medan pappan gav sig av till sitt jobb.

Hemma gick hon några steg igen men sedan dess har hon velat bli buren mest hela tiden. Frustrerande förstås att inte kunna springa omkring och busa som vanligt, när man inte ens är sjuk!

Efter frukost tog vi bussen ned till centrum och besökte öppna förskolans nya lokaler. det är en månad sedan de flyttade in, men vi går ju inte till öppna förskolan längre eftersom Nova är på sin vanliga förskola på dagarna.

Jättefint och fräscht var det, stort och rymligt.

Nova ville åka kana, och försökte ta några steg och klättra upp på den lilla trappstegen, och det gick bra, men bara en gång. Stackaren! Hon älskar verkligen att åka rutschkana just nu. "kana! Min kana!" säger hon och i förrgår fick hon sin egen lilla plastrutschkana att ha i trädgården. Om och om och om och om och om och om igen åkte hon på kanan. Aldrig fick hon nog! Så det är hon lite bedrövad över just nu.

Vi tog bussen hem ganska omgående, och Lina kom över en snabbis och lämnade några produkter som mina gäster beställde på hälsokvällen för en vecka sedan. Så var det mellis och nu sover snuttan gott i sängen sedan en timme tillbaka. Får se om det kanske blir en långsovning idag.

Jag har börjat packa handbagage och tvättar lite kläder. Har tänkt att plantera lite frön i landet sedan också, får se om jag hinner. Nu ska jag ta tio minuter i ryggläge och vila lite, sedan laga mat och hänga tvätt. Ute får det nog bli idag! :)