En väntans dag.

Först upp tidigt för ovanlighetens skull, redan klockan sex var det dags för morgonvällingen. Nova hade haft lite feber under kvällen innan (39,6 som mest) och fått Ipren till natten, men på morgonen var hon helt okej igen. Kanske något gnällig, men det var ju konstigt också att åka hem och sånt.

Alla grejer var packade, frukosten väntade och efter att frukosten var uppäten så gick jag och morfarn upp till incheckningen med vårt bagage. Smidigt att checka in redan på hotellet, faktiskt. Kö och varmt men det gick ganska fort att komma fram. Först klockan tio över elva skulle vår buss avgå mot Heraklion och flygplatsen. Så hade vi nästan två timmar att slå ihjäl. Lite teve, handbagagebäckerna plockades fram, nån liten promenadtur, lite lek i lekplatsen. Och till slut var det dags att gå upp till huvudbyggnaden för att vänta in bussarna. Tillsammans med alla andra. :)

Solen gassade och osäkerhet rådde om avgångarna, men till slut kom alla bussar och folket packades in. Vi fick bra platser längst och näst längst bak, så vi hade en liten egan hörna där.

Nova hade inte sovit middag, och vi hoppades att hon skulle göra det. Hon fick lite matsäck och efter ca 45 minuters resa slocknade hon äntligen en stund. Såklart var det då dags för kiss- och drickapaus så bussen stannade. Tjugo minuter fick hon sova, och så fort motorn slogs av så öppnade hon ögonen. Men pigg och glad var hon så det var okej.

Kö på flygplatsen, först till säkerhetskontrollen, sen till bussen mot flygplanet, sen på flygplanet. Våra dyra platser med extra benutrymme var inte alls lika rymliga som på vägen ned. Så vi var lite missnöjda med trängman och det var svårt att röra sig som vi ville. Nova ville sitta i egen stol, sitta i knät och inte sitta i knät omvartannat. Sent omsider och efter en hel hög försök somnade hon in en stund igen, och då var klockan nästan sex på kvällen och hon hade varit vaken i elva timmar och fyrtio minuter (om man räknar bort de tjugo sovminuterna på bussen). En halvtimme fick hon sova då innan hon vaknade, lite lagom tills det var dags för landning. Perfekt! :)

Väntan vidare på bagaget, men den väntan var rätt okej. Bara vetskapen om att man är max femton minuters resväg hem är ganska härlig.

Här hemma hade det varit sommarvärme hela veckan vi varit borta, och både när vi lyfte från Heraklion och när vi landade på Arlanda var det 25 grader i skuggan. Lite märklig känsla.

Vi möttes av en uppvuxen gräsmatta, spirande grönsaksland och varm härlig sol. Inte helt dumt att komma hem. :)

Vädrade ur övervåningen och slog på Novas stora golvfläkt, men det är svårt att få ut en veckas värmeluft på en kväll. Lite bättre blev det iallafall och vi somnade gott ganska omgående när huvudena landade på kuddarna.