Jag har haft dippar de senaste dagarna, kraftigare än vanligt. Normalt sett är klockan tre en trött-tid. Normalt sett är klockan tre då jag lämnar kontoret för att åka hem och håmta barn på förskolan.

Igår höll det nästan på att gå illa.

Jag satt bokstavligen och klippte med ögonen, hade svårt att hålla dem uppe, och fick till slut öppna fönstret för att sätta sprätt på piggman igen. Med tveksamt resultat.

Jag kom iallafall hem, och övervägde seriöst en powernap innan förskolepromenaden, men insåg att somningsrisken var alltför hög, så jag knallade iväg ändå.

Hela kvällen var jag sen helt seg och slut, orkade knappt ens gå och lägga mig utan fastnade halvliggande i soffan. :)

Idag är det inte lika illa, men under eftermiddagen har jag gått och gäspat mest hela tiden.

Nova är glad och pigg och underbar, när hon inte trotsar. Hon förstår så mycket mer nu, och inser när hon gör oss ledsna. Hon är även expert på att trycka på "rätt" knappar.... Suck. Men så härligt att se när hon lär sig saker och kan själv mycket mer. :)

Idag hade hon precis hunnit somna när förskolans gård skulle röjas. Med maskin som kom och sopade grus. Hon vaknade förstås direkt, så hon var lagom trött när jag hämtade klockan fyra.

När vi gick förbi Idas hus hade de precis svängt upp med bilen så vi pausade och gick in och lekte en stund. Glad och trött och lekig var Nova, och Ida hängde på. Tjejerna tittade lite på Teletubbies, och så lade vi pussel och byggde klosstorn. Kul att de börjar bli kompisar och faktiskt leka MED varandra, och inte bara bredvid varann.

Halv sju sov snuttan. Trött och slut och glad somnade hon. *peppar, peppar*

Jag känner mig också ganska slut, så det blir inte många knop ikväll heller.