Hon är bättre nu. I går kväll snorade hon ingenting på ett par timmar, och hostade inte på hela dagen. Sen när det var dags att sova började det förstås igen. Ganska långa hostsekvenser, och när Jonas gick upp och tittade till henne så sov hon fast hon hostade. Imponerande! :P Men det betyder ju också att hon inte led särskilt mycket av att hosta så. Skönt.

Men det som inte är lika skönt är att vi får skjuta på besöket från Mamma Russin och Jenny en vecka till. Nåväl, vi får längta en vecka till så kanske besöket blir extra ljuvligt! :) Och (internt) mammorna extra smala ;P.

Natten har däremot varit alldeles utmärkt. Nova vaknade till vid halv fyra och jag trodde först hon skulle lugna ned sig när hon inte pep efter att jag varit inne och nappat om henne. Men välling var det visst dags för ändå. Och när hon drack så snörvlade hon inte alls nåt, hon verkade inte ha några problem med att andas över huvud taget. Sköönt!

Sov vidare till klockan sju efter det, sen gick vi ned och lekte lite, åt gröt och ramlade bakåt på golvet i köket.. :S

Nu försöker hon somna igen, men det går sådär... Jag ska försöka låta henne vara ett tag till, men protesterar hon alltför högljutt får jag gå upp igen.

En rolig (?) sak är att hon har börjat sätta sig upp i sängen de senaste dagarna. Hon har länge försökt dra sig upp med hjälp av spjälorna, men inte lyckats så bra, och jag tror att VyssanLull-fötterna kanske har bidragit till att försvåra projektet. Sängen blir ju lite "guppigare" och ger med sig lättare när man drar. Men nu verkar hon ha överkommit det hindret och har suttit och lett mot mig när jag kommer in. (Kanske att den höjda huvudkudden hjälpt till lite nu också, för hon liksom rullar runt när hon ska plocka nappar ur högen.) Underbart att mötas av hennes starka livsglädje och villkorslösa kärlek varje morgon!