Inatt var det som ett sjukt läskigt CSI-avsnitt med massor av blod och klegg, men ännu mer skräck och genialisk planering av förövaren. Eller kanske CSI goes Saw, typ. Instängdhet, fastbindning, ångest. Riktigt obehagligt.

Jag läste på Fass.se om mitt knark som jag tar. Där står det som vanlig biverkning insomnia. Har jag helt klart. Somnolens (att man är sjukt trött men kontaktbar) och inte riktigt så är jag väl men ibland känns det nästan så. Bland de psykiska, men ovanliga, biverkningarna, återfinns inte helt oväntat mardrömmar. Och det stämmer ju verkligen in på mig. Vi snackar mardrömmar i klass med de läskigaste graviddrömmarna (men inte alltid så inriktade på barnet och förhållandet och otrohet, utan mer den "gore:iga" sorten).

Hmm... Antingen så ser jag bara mitt tillstånd bland biverkningarna och förutsätter att det är det - lite sådär hypokondriskt, eller så kanske det är så?

Vettefaen, men trött är jag och mardrömmar har jag. Vi kanske bara ska sluta där. :)