När jag var och skulle ta dagens blodprov var en kille före mig. Han var kanske elva år och var där med sin pappa.

I väntrummet innan såg han lite slö ut, men hey, han var elva. ;)

Jag fick gå förbi hans provtagningsplats när det var min tur, och då hängde han över bordet. Pappan satt nedanför på knä och försökte hjälpa till. Senare kom de in bakom mig, där det fanns en (tydligen) bra stol man kunde luta sig bakåt i. Hörde nåt som "svimma" och "socker" och han verkade inte alls må bra. När min provtagning var klar såg jag honom.

Han saknade helt färg i ansiktet, var nästan grå. Läpparna var samma färg som allt annat i ansiktet och syntes knappt. Bara ögonen lyste med irisarna från hans ofärgade hy. Han stirrade ut i tomma intet men pratade med pappan så han var vid medvetande.

Så himla läskigt!

Hoppas att han stabiliserades fort och mår bättre nu.