Igår på körlektionen hade jag en sån hjärtatrusarochjagvetinteriktigtvadjaggör-upplevelse igen.

Förra gången var för ungefär ett år sen, eller kanske i våras? (Nonas, hjälp?) när jag körde privat och  skulle köra in till tankstationen lite smidigt. Fick inte stopp på bilen riktigt i tid och hamnade med ena framhjulet framför den kantiga refugen, medan resten av bilen var bakom. Totalt kaos i hjärnan. Då klarade vi oss undan med en repad fälg, lacken var tack och lov oskadd.

Igår var det på nåt sätt dags igen. Ännu en refug :P

Vi körde lugnt och stilla på Tingvallavägen och jag frågar läraren om vi ska svänga "här". "Ja, det ska vi, höger", svarar han och jag får tokpanik eftersom vi precis håller på att köra förbi en högeravfart. Jag kopplar, bromsar lite för slarvigt och brutalsvänger mot höger. vi har alltså nästan redan kommit förbi avfarten och jag (med hans hjälp, för på körskolebilar har de ju såna där smarta bromsar och kopplingar på passagerarsidan också) får stopp på bilen ungefär tjugo centimeter ifrån stolpen mellan körfälten (med hänvisningsskylten på som säger att man ska åka på höger sida om skylten). Puh!

Varken han eller jag var väl helt beredda på det! Jag får iaf lite lugnt backa ut när det finns en lucka (och det finns ganska många innan man kommer ned på Stationsgatan) och köra vidare och svänga höger i nästa korsning. Hjärtat klappade på ganska länge efter att körlektionen hade slutat och jag drog flera långa suckar hemma. Oh! tur att det hände med en körskolebil iaf :P men det hela var ju helt enkelt en kommunikationsmiss. Läraren sa precis innan vi skildes åt att han inte kommer att ge mig direktiv så pass sent nånsin, så jag ska tänka på det tills nästa gång :)

Förutom den incidenten så trivs jag jättebra med min lärare, han är lugn och tydlig och jag känner mig trygg som förare när han sitter bredvid. Det är skönt att ha en sån lärare man kan lita på, för att köra bil kan ju vara jättefarligt om man inte vet vad man gör!