Igår var Nanna hos farbror doktorn. Herr Tandkirurg. Med läckra mottagningen på Nybrokajen med utsikt över viken och med Dramaten skymtande bakom träden. Herr Tandkirurg som hade fått röntgenbilderna av Nannas käft och som hade planerat ingreppet till punkt och pricka.

Det var inte trevligt, det kan man inte direkt säga. Snarare långtifrån trevligt. Det är nog aldrig särskilt trevligt när någon skär och borrar i munnen på en så det skriker i hela huvet, bänder tänder så det knakar i käkarna. Och just i överkäken också, där det är trångt nog redan och en massa kind och läpp i vägen. :) Men det var grymt proffsigt genomfört och inte alls så smärtsamt som det kunde ha varit. Herr Tandkirurg ska få en chans till, förhoppningsvis den sista någonsin. Ever, alls. Den nionde november. My lucky day? Då ska iaf den andra ut.

Idag ser Nanna ut som om hon varit i en boxningsmatch. Pigg som fan. Halva ansiktet är helt uppsvullet och pulserande, särskilt när hon lutar sig framåt. Men inte blått. Åtminstone inte än. Skönt det iaf. Nanna åkte till jobbet i morse och hoppades kunna utföra stordåd men det var nog ingen bra ide. Skulle nog ha stannat hemma hela dan. Men det blev en halv dag iaf innan hon inte stod ut längre. Nu hemma, och snart liggande i soffan, kanske lite slumrande, till nån kass film på teve.



Läckrot herself!