Nej, inte sängvätan. Ett n till :)

Satt och väntade på Niklas igår. Han skulle komma mellan 9 och 9.30 och Nanna var hemma från jobbet på morronen för att möta honom. Säng-Niklas. Från Sova. Med nya dyra sängen.

Framåt fem över halv-tjugo i så var Nanna rätt sugen på att ha packat ur sängen ur lastbilen och vara på väg till jobbet, så man slapp sitta hela kvällen inne i stan och bara längta hem.

Självklart har Nanna supit bort lappen med Niklas nummer, så det som finns att tillgå är beställningsbekräftelse/kvitto med butikens nummer och säljarens visitkort. Provar butiken. Hundrafemti signaler går fram, sedan telefonsvarare som säger att de hjälper nån att sova gott nu så de kan inte svara. Provar säljarens mobilnummer, telesvar direkt. Inte en signal går fram. Ringer Nonas på jobbet, vill inte starta datorn hemma för man måste ju kunna hinna iväg till jobbet så fort som möjligt när det är klart. Nonas hittar inte Niklas nummer. Men butiken öppnar elva(!). Hmm. Nu är klockan kvart-tio i nästan.

Så ringer det på mobilen. Tio i tio. Det är Niklas. Äntligen. Han har kommit vilse och vår adress finns inte på hans GPS. Så han var påväg iallafall.

Slutligen kommer han fram och Nanna vinkar in. Kånkar sängstommar och madrasser (dom är ganska otympliga och tunga, Tempurmadrasserna, tur att tjockmadrasserna var uppdelade i två). Kuddarna var med också. :)

Och fem över tio är allt klart. När man kunde tagit 9.37-bussen om han kommit i tid. Å det blir 10.14-bussen istället, och komma till jobbet halv tolv. Men men, sängen var hemma och ibland får man bara släppa, jag kunde inte ha gjort något åt det iallafall. Men han kanske kunde ha ringt lite tidigare, kan man tycka. Och så var det okej på jobbet, så Nanna kom iväg vid sextiden ändå.

Hem och montera, Nonas hade börjat med pilliga sängmedarna. Sen ramen och ribbotten, madrasserna och bäddmadrassen. Tog ganska mycket av kvällen. Äta middag, och sen provsova sängarna. Lite ovant för båda, men vi vänjer oss nog snabbt. Tryckavlastande indeed.