Kul att få se de människor man tidigare bara hört talas om. Människor som står nära en man står nära själv. Vi hade trevligt, men  Nannas tand var inte så snäll och Nonas ville också hem och nussa lite så vi lättade väl vid elvatiden nånting. Väldigt trevligt och mysiga människor, men tova tängen lockade ännu lite mer vad kvällen led.

På vägen till Wilma var det mörkt, massa löv och en del lera/jord på gångstigarna på Valhallavägen. Visade sig dock när vi klev in i bilen att Nanna inte hade klivit i lera, utan i en skabbig stinkande hundskit!! Uäääk! Petade bort det med en pinne och satte oss i bilen. Nähäpp, det fanns mer. På kanten av stöveln där vi inte tidigare såg, så det kom en liten men ack så illaluktande klutt på mattan i bilen. Och sen var det som att ju mer vi torkade och tvättade bort (med stor hjälp av vattensprutan och pappersservetterna vi har i bilen) desto mer spridde klutten ut sig och stank ännu mer. BLäk.

Till slut hade vi fått bort nästan allt och varken stöveln eller mattan luktade särskilt illa längre, så vi kunde bege oss. Hua, vilken mardrömshundskit!

Mattan tog vi för säkerhets skull med in och tvättade av lite mer och la att torka i badrummet under natten.